Evidens i fokus för nytt institut

Redan tidigare var det klart att Per Thullberg, professor och tidigare generaldirektör på Skolverket, blir ordförande för institutets styrande nämnd. Nu blir det också han som ska utreda och genomföra inrättandet av det nya skolforskningsinstitutet.

Han får alltså rollen att vara både förslagsställare och verkställare – samtidigt. Han ska föreslå organisation och innehåll för verksamheten och därefter genomföra och sjösätta sina egna förslag, allt ifrån organisation och arbetsformer till lokalisering och bemanning.

– Det är inget ovanligt, säger Per Thullberg. Det är väl snarare regel än undantag att den som utreder blir chef för myndigheten. Men det ska ju inte jag bli.

Uppdraget som ordförande i nämnden tillträder han när myndigheten är på plats vid årsskiftet. Innan dess ska han presentera sina förslag på hur institutet ska arbeta i ett delbetänkande den 15 maj. Men han tycker inte att det är något problem att bara ha drygt tre månader på sig att ta fram de förslagen.

– Inte ännu i alla fall, säger han. Sen får man väl se om det dyker upp problem på vägen.

Det nya skolforskningsinstitutets huvuduppdrag ska alltså vara att ställa samman och sprida såväl svenska som internationella forskningsresultat till lärare genom så kallade forskningssammanställningar. I tidigare propåer har regeringen lanserat det som en del i skapandet av en ”evidensbaserad förskola och skola”. I direktiven är evidenstanken den röda tråden. Det talas om vikten av ett evidensbaserat synsätt och förhållningssätt, om forskningsresultatens ”kvalitet och evidensstyrka” och att institutet ska arbeta med ”evidensbaserade forskningssammanställningar”. Men i utbildningssammanhang är evidensbegreppet inte oomstritt.

– Det är ett besvärligt begrepp, medger Per Thullberg. Det har använts inom medicin med framgång – men det är ju inte lika tillämpbart i vårt sammanhang.

Den typ av evidensbaserade effektstudier, som arbetar med kontrollgrupper och så vidare, finns inte i skolans värld, menar han. Och de är inte heller möjliga att genomföra.

– Man måste också tillåta kvalitativa studier och ta in annat underlag för slutsatser om vad som ska gälla.

Så annan forskning som är relevant för lärare i förskola och skola kommer inte att hamna utanför institutets uppdrag?

– Nej, absolut inte, säger Per Thullberg. Men den ska kvalitetssäkras och hålla god akademisk nivå.

Den enda begränsning som finns, påpekar han, är att forskningen ska vara relevant för lärare i deras undervisning.

– Det är alltså inte en allmän systemkunskap som forskningsinstitutet ska syssla med, inte lärande i någon mer allmän mening. Utan det ska handla om det konkreta, hur lärare kan få hjälp att utveckla sina undervisningsmetoder och vad vi vet om säkra undervisningsmetoder.

Utredningen ska också titta på möjligheten för institutet att initiera forskning där man finner ”identifierade kunskapsluckor”.

LenaMOlsson, ombudsman med inriktning på forskningsfrågor på Lärarförbundet, är

positiv till att institutet nu blir verklighet. Men hon känner en viss tveksamhet inför den starka betoningen på evidensbaserad forskning i direktiven.

– Skola och förskola är väldigt kontextberoende, säger hon. Man måste förstå processerna och att det är svårt att hitta den ”rätta” metoden som fungerar överallt och i alla sammanhang.

Hon efterlyser också ett tydligt underifrånperspektiv:

– Det måste finnas ett flöde mellan institutet och praktiker. Det är nödvändigt att professionen blir delaktig i de frågor som institutet ska arbeta med.

Lena M Olsson tycker också att det vore bra om institutet kunde initiera forskning när man upptäcker att det finns behov av det.

– Men då är det viktigt att involvera professionen i det, gärna genom att det blir lärare själva som får forska. Så att det blir praktiknära.

För att förbereda det nya institutets arbete har Vetenskapsrådet och utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK) fått regeringens uppdrag att ta fram kartläggningar av både svensk och internationell forskning med ”relevans för skolväsendet”.

– Tanken är att vi ska göra kartläggningar inom fem olika områden, säger Eva Björck som är huvudsekreterare på UVK. Och att då använda oss av olika metodik för att göra de kartläggningarna.

Det kommer inte bara att handla om evidensbaserad forskning.

– Nej, det kommer inte att vara fokus, säger Eva Björck. Vi vill titta på vilka olika modeller och koncept som finns för att göra kartläggning och sammanställning av forskningsresultat. Evidensbasering är en del av det – men det finns också andra delar.

Uppdraget ska slutredovisas i januari nästa år — kommer ni att hinna ta fram genomarbetade kartläggningar?

– Vi får göra det här arbetet under de förutsättningar som finns och göra något bra av det – och det är jag säker på att vi kan. Vi får lägga ambitionsnivån efter det.