För att hitta dem måste man söka i partiernas ideologier. Vi bad åtta skolpolitiska talespersoner berätta om sina visioner för skolan.
Den svenska skoldebattenär förvirrande. Partier som står långt ifrån varandra i alla andra sammanhang tycks sträva efter samma mål. Till exempel vill Folkpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet förstatliga skolan. Nästan alla vill ”höja läraryrkets status” och slå vakt om valfriheten. Men finns det någon ideologi bakom dessa sakfrågor?
Maria Jarl är statsvetare vid Göteborgs universitet och forskar om skolan. Vi bad henne att analysera våra intervjuer med politikerna för att skapa en djupare förståelse och kritiskt granska deras uttalanden. Hon ser framför allt en stark ideologisk konflikt i dagens debatt:
– Vinstfrågan. Den rör inte bara skolan, utan hela välfärden.
Förut fanns en större laddning kring betyg, men den är inte så tydlig nu, enligt Maria Jarl.
– Miljöpartiet och vänstern är inte lika negativa till betyg längre, säger hon. Det beror nog på att vi lever i ett samhälle med stort fokus på att mäta, utvärdera, kontrollera och följa upp.
Maria Jarl menar att splittring i stället för samsyn har präglat svensk skolpolitik de senaste decennierna.
– Under vissa perioder har man strävat efter breda politiska uppgörelser om skolan. Nu har vi sett hur en regering fattar beslut som nästa river upp. Men det senaste året har både regeringen och oppositionen visat en ny retorik, där samsynen är med igen.
I intervjuerna kan hon urskilja en något skarpare ideologisk ton än vanligt, speciellt från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Och en misstänkt spricka i alliansen, där Moderaterna utmanar Folkpartiets dominans på skolområdet.
– Det är unikt att ett parti fått äga en fråga så länge. Den här utvecklingen var väntad, säger Maria Jarl.
Tina Acketoft, FP: "Vi har tjatat länge om kunskapsuppdraget"
Ibrahim Baylan, S: "Skolan är en frihetsinstitution"
Tomas Tobé, M: "Skolan ska förmedla typiskt svenska värden"
Ulrika Carlsson, C: "Fria skolvalet är bärande för friheten"
