Det krävs fyra godkända påskrifter av personer på olika nivåer innan skolledarna i Nyköping får klartecken att anställa en ny person. "– Frustrerande. Vi måste få mandat att sköta vårt uppdrag", säger Ursula Hector, rektor på Svalstaskolan.
– Att få fyra påskrifter kan ta tid. Nyligen hade jag en förfrågan inne som tog över en vecka att få svar på. Det är väldigt tungrott. Som jag ser det är det att ta ifrån skolledaren mandatet, vår personal är ju vårt viktigaste instrument.
Det säger Ursula Hector, rektor på Svalstaskolan och distriktsordförande för Sveriges skolledarförbund i Södermanland.
Det är inte heller självklart att skolledarna får sätta in egna annonser eller ens formulera sina annonser själva, menar Ursula Hector. Inför terminsstarter går personalavdelningen ut med en gemensam annons om det samlade behovet i kommunen vilket betyder att en enskild skolledare inte kan specificera sina krav.
– Lönesättningen är också begränsad, ibland anses vi vara lönesättande chefer och ibland inte. Om man hårdrar det så borde vi ju egentligen inte ha lönesamtal med våra medarbetare heller, säger Ursula Hector.
Lärarförbundets lokalavdelning i Nyköping håller med om Skolledarförbundets kritik. Enligt Kerstin Törnblad, vice ordförande i Nyköpings lokalavdelning, är det svårt att rekrytera lärare inom vissa områden. Förskollärare är särskilt svårt och det beror till stor del på de låga lönerna, som är de lägsta i Södermanland, menar hon.
– Vi måste tänka på framtiden och försöka locka hit förskollärare och då måste skolledarna kunna erbjuda högre löner. Men eftersom rekryteringen är så hårt styrd från arbetsgivaren kan de inte göra det, säger Kerstin Törnblad.
Begränsingarna för skolledarna att själva välja sin personal infördes för tre–fyra år sedan. Ursula Hector och hennes rektorskollegor har protesterat men hittills utan resultat.
– Vi har fått till svar att så länge det finns verksamheter som går med underskott så kommer skolledarna i Nyköping inte att få anställa sin personal. Men nu efter ett antal år vill vi veta om det har gett något resultat. Vi vill ha en ekonomisk redovisning – har budgetunderskottet minskat till följd av att vi inte längre har mandat att anställa vår personal?
Men på kommunkontoret kan de inte svara på om skolledarnas begränsade rekryteringsmöjligheter har påverkat budgeten.
– Det är väldigt svårt att säga vad som är hönan och ägget men vi är på väg åt rätt håll med ekonomin, säger Krister Pettersson, chef för barn- och utbildningsdivisionen i Nyköping.
Enligt Krister Pettersson har Nyköping många övertaliga lärare, framför allt från gymnasiet där elevkullarna gått ner kraftigt, och det är därför som rektorer och förskolechefer inte själva får rekrytera.
– När man expanderar och växer är det inga bekymmer med att skolledarna anställer men har man en övertalighet är koncernnyttan överstående. Vi vill inte säga upp folk utan använda den kompetens som finns. Sedan 2011 har vi minskat gymnasieorganisationen med 72 tjänster. De är nu placerade på andra ställen, säger han.
Ursula Hector ser ingen motsättning i att det finns en övertalighet i kommunen och att skol-ledarna får sköta sin egen rekrytering.
– Självklart ska vi hålla oss till lagar och förordningar, ta hand om övertalig personal och hålla oss till budgeten. Många av oss har jobbat som skolledare länge, både här i Nyköping och i andra kommuner, och vi är vana att ta den typen av ansvar. Men om jag saknar en specifik kompetens så måste det också vägas in och ibland sättas före, säger hon.
Krister Pettersson ser det inte som omöjligt att skolledarna kan få tillbaka rätten att anställa i framtiden.
– Min ambition är att vi ska gå den vägen. Bara vi har styr på ekonomin och är sampratade om hur vi ska ha det. Det finns inget självändamål att jag ska skriva på alla beslut, säger han och meddelar samtidigt att en av de fyra påskrifterna i rekryteringsprocessen är på väg att tas bort.