Skolan är bra på att informera om könssjukdomar och preventivmedel. Det som saknas är kunskap om relationer och värderingar. – Vi måste ge ungdomar verktyg att hantera sex som en social situation och inte som fortplantning, säger forskaren Maria Bäckman.
Sverige– landet där det är okej att våldta”. Rubriken på Mårten Gasslanders insändare var hård men rättvis, enligt honom själv. Artikeln fick ett enormt gensvar när den publicerades i Dagens Nyheter i början av december. Så här skrev han:
”Jag är så förbannat trött på att läsa i tidningar, höra på radion eller se på tv om hur en tolvårig flicka tvingats ge oralsex till ett gäng äldre killar, om hur sex pojkar tvingat sig på en ensam fjortonårig flicka. När ska vi vakna upp, när ska lärarna vakna upp, när ska polisen vakna upp, när ska rättsväsendet vakna upp?”
Mårten Gasslander hade följt medierapporteringen om några unga män som åtalats för en gruppvåldtäkt men blivit friade trots att bevisen tycktes starka.
– Jag kände mig äcklad och arg och behövde skriva av mig. Det här är ett problem som måste uppmärksammas. Jag är orolig över vad som pågår i min generation, säger Mårten Gasslander när Origo ringer honom på tiorasten en torsdag några månader efter att den vittomtwittrade insändaren publicerades.
Han går tredje året på Nacka gymnasium och upplever att de flesta klasskompisar och vänner känner likadant.
– Det märks att sexuellt våld varit på agendan den senaste tiden, till exempel med debatten om samtyckeslagstiftning, säger han.
Samtidigt tycker Mårten Gasslander att det finns en rå attityd till sex bland ungdomar. Bara under hans egen tonårstid har värderingar och gränser förskjutits, menar han.
– Många killar har en förvrängd syn på tjejer. Jag tror att det hör ihop med hur man hänger ut sitt privatliv i sociala medier. Bekräftelsebehovet är stort både från kompisar och från främmande människor. Man säger ju att ”sex säljer” och det stämmer verkligen på nätet! Det leder till att ens egen integritet och respekten för andras integritet raseras. Resultatet blir att vi sexualiserar och objektifierar varandra.
Mårten Gasslander har sett hur den här utvecklingen eskalerat de senaste åren. När han gick i högstadiet startades anonyma bloggar som spred sexuella rykten om eleverna på skolan. Han själv förekom i några av inläggen.
– Detta var innan alla hade smartphones. Nu tror jag att sådant finns ännu längre ner i åldrarna. Och det gäller allt: festande, alkohol och sex. Men det är inte sociala medier som är problemet, det är att de som begår sexbrott inte får straff. Det sänder fel signaler, säger han.
Samhället och speciellt skolan har ett stort ansvar för att vända den trenden, menar Mårten Gasslander:
– Jag tycker att man ska matcha sex- och samlevnadsundervisningen bättre med ungdomars verklighet. Man måste prata mer om känslor och värderingar. Själv fick jag en väldigt basic undervisning som bara innehöll sådant man redan visste.
Det han syftar på är exempelvis hur befruktning går till och vad som händer i kroppen under puberteten – områden som är typiska för ämnet biologi. Men i styrdokumenten för grundskolan och gymnasiet ingår i dag sex- och samlevnadsundervisning och relationer som en integrerad del i många av kurs- och ämnesplanerna.
Det tycks också efterfrågat. I en rapport från 2009, som gjordes av Göteborgs universitet på uppdrag av Smittskyddsinstitutet, kartlades 15 000 personer mellan 15 och 29 år. Forskarna var mest intresserade av sexuellt risktagande, alltså i vilken utsträckning de tillfrågade hamnade i situationer där de kunde smittas av sexuellt överförbara sjukdomar. Där framgick att det största kunskapsbehovet, enligt de medverkande själva, rörde hur man ska få en relation att fungera.
Maria Bäckman är etnolog och forskare på Stockholms universitet och har studerat sex- och samlevnadsundervisning i gymnasiet. Hon varnar för skolans traditionella fokus på befruktning.
– Biologin är fullständigt livsfarlig för sex- och samlevnadsundervisningen. Den ger en bild av att pojkars lust är en förutsättning för sexualitet, och att flickors inte är det. Vi måste sluta se sex som en naturlig, medfödd drift som syftar till fortplantning.
Maria Bäckman påpekar att det bara är ett fåtal av alla samlag i livet som faktiskt resulterar i en möjlig fortplantning.
– De resterande samlagen har ingenting med det att göra, utan uttrycker helt andra saker som kärlek, tidsfördriv, kåthet eller att man vill ha någonting av någon annan.
I sitt kontor på etnologiska institutionen har hon massor av exempel på fantasifullt paketerade kondomer som delats ut av olika organisationer som RFSU, Lafa och Nationella Hivrådet. På påsarna finns slogans som ”Knull de luxe”.
– Vi är bra på att informera om hälsopreventiva åtgärder och oönskade graviditeter. Det som behövs mer är diskussioner om vad samtycke och ömsesidighet innebär. Förstår och tolkar vi lust på olika sätt i olika sammanhang? Hur har det förändrats över tid? Men då krävs ämnesöverskridande arbetssätt, fortbildning av lärarna och utbildningsmaterial som presenterar ämnet på ett vettigt och vederhäftigt sätt.
Maria Bäckman menar att vuxenvärlden måste ändra attityd, inte ungdomarna.
– Om vi accepterar en ungdomssexualitet måste vi också ta ansvar och ge ungdomar redskap att hantera sex som en social situation. Att det är något skönt och trevligt, men också något man måste lära sig att hantera precis som andra sociala situationer, säger hon.
Polis och socialtjänst har på senare tid slagit larm om en allt råare syn på sex bland tonåringar. Antalet anmälda övergrepp med unga gärningsmän ökar. Sexfilmer inspelade med mobilkamera används för utpressning. Vittnesmål från tjejer som dagligen utsätts för grova sexuella kränkningar i korridorerna.
Men det behöver inte röra sig om en radikal samhällsförändring. När frågan diskuterades i ett radioprogram nyligen sa Sven-Axel Månsson, professor på Malmö högskola, att de allra flesta unga i Sverige inte har några problem med sin sexualitet. Många av dem som begår sexbrott kommer från socialt utsatta miljöer och är ofta belastade med andra problem som skolk, missbruk och kriminalitet. Bakgrunden och motiven till brotten är inte i första hand sexuella, utan snarare kopplade till grupptryck, makt och hierarkier mellan gärningsmännen.
Maria Bäckman ser åtminstone ett sexuellt uttryck som har förändrats över tid. Konsumtionen av porr har ökat snabbt, menar hon, och kan vara en orsak till att gränser förskjuts.
– När jag intervjuade ungdomar i slutet av 90-talet betraktades det som skumt. Något som snuskgubbar gick och hyrde. Nu är det tillgängligt på ett annat sätt och det har förstås betydelse. Även om man säger att man inte tror att porr skildrar verkligheten så blir det något att förhålla sig till. Den återupprepar otroligt tråkiga könsroller. I skolan borde man prata mer om innehållet, ekonomin och produktionsvillkoren.
Text: Per Bengtsson