Är du kreativ lille vän?

Skolan kan vara kreativitetshämmande, det är lektorerna Eva Hoff och Pia Bohlin överens om. Men de har också tips på startnycklar till en mer kreativ undervisning.

– Under alla de timmar jag observerade lärare tror jag inte att jag en enda gång såg en lärare som uppmuntrade originalitet, säger Eva Hoff.

Ofta är undervisningen för regel- och resultatstyrd för att eleverna ska kunna utveckla sin kreativitet.

– Ibland är det som att lärare kanske vill ha mer kontroll än vad de behöver ha egentligen.

Influerad av internationell kreativitetsforskning har Eva Hoff tagit fram en lista på arbetssätt som gynnar elevernas kreativitet i skolan. En kreativ undervisning ska bland annat innehålla flexibilitet, lekfullhet och utmaningar. Läraren bör bidra med baskunskap för att sedan ge utrymme åt alternativa lösningar. Ämnesövergripande och elevstyrt är utmärkta sätt att arbeta på. Även öppna uppgifter är bra så att eleverna får hitta sina egna lösningar.

En som håller med Eva Hoff om att skolan kan bli mer kreativ är Pia Bohlin, lektor på Konstfacks ämneslärarprogram i bild och slöjd. Trots att de estetiska ämnena ofta kallas »kreativa« behöver de inte vara det. Det krävs en medveten pedagogik för att utveckla elevers skapande förmåga, betonar Pia Bohlin. Hon tycker ordet kreativitet är utslitet och talar hellre om att utforma gestaltningsproblem som stöttar innovativt tänkande och problemlösning. För att lyckas med det har hon tre hållpunkter. För det första ska det finnas ett relevant tema för gestaltningen.

– Innehållet är motorn i en skapande process.

Ämnet ska engagera och uppgiften vara öppen för tolkning. Har man för snäva ramar kommer möjligheten för eleven att tänka själv försvinna – liksom intresset för uppgiften.

Det andra rådet är att ge eleverna tillräcklig kompetens att använda olika uttrycksmedel, verktyg, tekniker och material. Att ge baskunskaper för att kunna göra konstnärliga val, vilket ligger helt i linje med Eva Hoffs forskning.

Det tredje tipsetär att erbjuda eleverna olika metoder för gestaltning. Ett exempel i bildämnet kan vara att presentera en rumslig metod, som installation. Eller en narrativ strategi som serieteckning eller film. Även kunskap om olika genrer krävs för att kunna leka med dem.

– Ju mer man använder undervisning om metoder, eller strategier som jag hellre kallar det, desto bättre blir resultatet, säger Pia Bohlin.

Som lärare ska man alltså inte bara släppa skapandet fritt.

– Variera mellan att öppna upp och låsa undervisningen, beroende på målet. Eleverna ska lösa ett problem med tydliga ramar, men obestämt resultat.

Enbart färdighetsträning eller motsatsen »skapa fritt« är båda exempel på icke-kreativ undervisning tycker Pia Bohlin.

– Vi får inte trilla tillbaka i konceptet att göra »fina« bilder. Alternativt bara »låta fantasin flöda«…

Många lärare arbetar med att visa professionella förebilder som inspiration inför kreativa elevuppgifter. Det är något man ska vara försiktig med, tycker Pia Bohlin. Elever är snara att härma, eftersom det tror de får bra betyg då.

– Ge startnycklar, men visa bara sådant som belyser strategin och som inte går att kopiera.

Men efter att eleverna gjort klart sina verk kan man gärna visa goda exempel, för att bekräfta vad de lärt sig. När gestaltningen är färdig är det viktigt att inte stirra sig blind på slutprodukten i bedömningen.

– Lägg vikt både vid idén, genomförandet – hur eleven prövat och resonerat – och resultatet, säger Pia Bohlin.

Hon ser en konflikt i skolans uppdrag att både uppmuntra konstnärlig frihet och betygsätta eleven. Det är inte heller någon lätt uppgift att bedöma estet­isk förmåga.

– Vad är enkelt, respektive utvecklat och väl utvecklat bildspråk till exempel?

Det finns alltid risk att lärarens egna åsikter om vad som är »bra konst« smyger sig in.