Alla människor behöver förstå vad kod är, anser Karin Nygårds som arbetar för att programmering ska komma in i alla skolämnen.
Årets skolpunkare, Guldäpplet och Årets digitala inspiratör. Karin Nygårds arbete väckte mycket uppmärksamhet förra året. Men att hon började engagera sig för programmering i skolan var en slump.
– Jag hade behov av att skapa på nätet med mina elever och kom ganska snabbt in på kod.
Hon gick en kurs i programmering och kände att det är något som alla människor behöver kunskap om. Samhället bygger mycket på datorer. Att förstå hur den vardagliga tekniken fungerar är viktigt. Allt är gjort av människor som styr utvecklingen.
Det handlar inte om att alla ska bli programmerare, poängterar Karin Nygårds.
– När vi i skolan lägger så mycket kraft på att förstå resten av världen vore det konstigt om vi inte tog med den digitala världen.
Förutom det demokratiska och allmänbildande perspektivet gör kunskap om kod det lättare att lära sig nätets spelregler och att vara källkritisk, konstaterar hon.
– Om man vet att någon tänkt ut hur jag ska uppleva något kan jag också förstå att det finns olika sanningar.
Det har gått ungefär två år sedan Karin Nygårds, svensklärare i Sjöstadsskolan i Stockholm, på eget bevåg bestämde sig för att låta sina femmor utforska den digitala världen. Eleverna började med att skriva kod i programmeringsmiljön Kojo. Själv hade hon testat kvällen innan.
– Det tog fem minuter för mig att lära mig det. Eleverna lärde sig på två!
Effekten var omedelbar. Stämningen i klassen blev bra och arbetet ledde till ett kollektivt lärande. Skolan blev rolig och eleverna fortsatte efter skoldagen. Det blev en gemensam upptäcktsresa, berättar hon.
Karin Nygårds använde sig av naturliga skäl av en svensklektion. Men ganska snart växte insikten om att det handlade om något större. Den digitala aspekten ska in i alla ämnen.
– Som den svensklärare jag är kan jag se att det handlar mycket om matte. Från att barnen är små och ska beräkna avstånd och till exempel få en liten robot att göra det man vill.
Det handlar också om samhällskunskap, eftersom så mycket i samhället styrs av kod.
– Har man inte förståelse för de algoritmerna så förstår man inte politik, säkerhetsfrågor och lagar.
Resultatet blev att hon förra året införde digitalkunskap, ett ämne där eleverna arbetar med både programmering och med allmän digital kompetens i bland annat matematik, svenska, samhällskunskap och teknik.
Karin Nygårds engagemang växte snabbt. Förra våren startade hon, tillsammans med Terese Raymond, den ideella föreningen Teacherhack. Att hacka läroplanen innebär att de läser läroplanen med digitala glasögon för att se hur man kan föra in digitalkunskap och programmering i olika ämnen.
Hon skrev också ett upprop till dåvarande regeringen med uppmaningen att programmering bör införas i grundskolans läroplan.
– Vi har lyckats ganska bra med att få upp frågan på agendan.
Någon har kallat hennes verksamhet för ”gerillaprogrammering”.
– Jag har gjort lite som jag velat eftersom jag tror på det.
Just nu arbetar Karin Nygårds med digital utveckling i hela Sjöstadsskolan, från förskola till nian. Alla som arbetar i förskolan och skolan får välja mellan fyra fördjupningsområden. Förutom programmering finns ett skapande spår, ett om etik på nätet samt ett om den demokratiska aspekten.
– Jag tycker att alla ska komma i kontakt med kod för att förstå vad det är.
Lekfull programmering i förskolan lägger grunden. Karin Nygårds jämför med hur man arbetar förberedande med läsning. Får barn i tidig ålder kunskap om hur den digitala världen fungerar blir de digitalt kompetenta.
– Förhoppningsvis är det inte en så stor process om tio år.
Det finns olika sätt att träna programmering och datalogiskt tänkande. Karin Nygårds har till exempel låtit sina elever leka datorspel i klassrummet och på skolgården. De har också tränat på att programmera sin lärare att gå ut genom dörren och vet att instruktionerna ska vara korta, tydliga och komma i rätt ordning. Har de inte sagt åt henne hur hon ska göra när hon ska öppna dörren blir det fel.
– Mina ettor har hyfsad koll på vad kod är. De som har jobbat med det sedan förskolan är ganska vassa på att ge instruktioner. Det är häftigt att de har den grunden.
Hon håller också, tillsammans med några kollegor, på med en utvecklingsartikel. De ska bland annat se om de genom programmering kan hitta metoder som gör det lättare för elever att förstå matematik.
– Jag kan se att elever använder koordinater när de programmerar. De tycker att det är kul, men tänker inte på att det är matte. Vi vill se om det leder till en bättre förståelse.
Karin Björkman