Sonia Ersryd, rektor i Sala, ser till att lärarna i förskoleklass har samma rätt till planeringstid som kollegorna på lågstadiet. Det gör det möjligt att nå målen.
Förskoleklassen är inget enkelt uppdrag. I den ska elever som är sex år gamla möta både förskolans och grundskolans pedagogik och arbeta mot kunskapsmål som de ska uppnå när de slutar nian. Dessutom är det upp till skolledare och lärare att klura ut vilka delar av läroplanen som ska tillämpas.
– När vi kommer ut i verksamheterna kan vi se att det skiljer sig en hel del åt i hur man planerar och genomför undervisningen och vilken syn man har på förskoleklassens uppdrag, säger Johan Dahl, utredare på Skolinspektionen.
I höstas besökte myndighetens inspektörer 20 förskoleklasser runt om i landet för att se om undervisningen utgår från de övergripande kunskapsmål som finns i läroplanens andra kapitel. Så är det inte alltid, visade det sig.
– I flera av de granskade skolorna fallerar planeringen och uppföljningen, säger Johan Dahl.
Ibland bockas det av i efterhand vilka kunskapsmål läraren har fått med i undervisningen. Men om syftet med undervisningen inte är klart från början blir verksamheten svår att utvärdera och därmed förbättra, menar han.
Bäst resultat blir det när förskoleklassen samverkar med grundskolans yngre år. Både för att diskutera läroplanens kunskapsmål och för att länka samman undervisningen så att eleverna inte riskerar att göra samma saker när de kommer upp på lågstadiet.
– Det är rektors roll att skapa förutsättningar för lärarna i förskoleklassen så att det finns både kontaktytor och avsatt tid för planering och reflektion, säger Johan Dahl.
Men tid är ofta en bristvara i förskoleklassen. Många lärare är anställda på semestertjänst vilket gör att de inte har någon förtroendetid. Det är också vanligt att lärarna går över till att arbeta i fritidshem på eftermiddagen utan tid avsatt däremellan. Samtidigt växer barngrupperna. Mer tid till för- och efterarbete är därför ett av Lärarförbundets prioriterade krav för förskoleklassen. Det har facket till exempel fått igenom i Kalmar genom ett avtal med kommunen. Där har lärare med huvudansvar i förskoleklass minst tio timmar schemalagd planeringstid i veckan.
Även på Åkraskolan i Sala har förskoleklasslärarna tio timmars planeringstid då de är anställda på ferietjänst, precis som skolans övriga lärare. Under de 35 timmar i veckan som de måste vara på arbetsplatsen deltar de utöver undervisningen också i möten och konferenser.
– Det är ett pussel att se till att lärarna får möjligheter att träffas. Men jag tror att det är jätteviktigt, säger Sonia Ersryd, rektor på Åkraskolan.
Hon är noga med att lärarna är med på alla studiedagar, fortbildningar och möten.
– Det är viktigt att de som jobbar i förskoleklassen deltar i hela skolarbetet. De arbetar utifrån samma värdegrund och behöver veta vilka mål de ska jobba mot.
Lärarna i Åkraskolans förskoleklasser ingår i lågstadiets arbetslag. Två eftermiddagar i veckan träffas skolans lärare. Den ena dagen för arbetslagsträffar och den andra dagen för gemensamma konferenser under ledning av Sonia Ersryd. De kommunala rektorerna har kommit överens om att alltid ha tisdagseftermiddagarna avsatta för möten.
– Om vi vill dra ihop olika personalgrupper i kommunen så vet vi att vi kan göra det då. Det har underlättat för förskoleklasslärare på olika skolor att träffas.
Sedan hon för ett par år sedan anordnade en studiedag för förskoleklasslärare i kommunen har lärarna haft flera uppföljande möten.
– Det är svårt att nå alla målen i läroplanens kapitel ett och två, det finns mycket att jobba med på olika sätt. Då behöver man hitta gemensamma tillfällen för pedagogerna att träffas, säger Sonia Ersryd.
Det krävs också att rektorer avsätter tid till förskoleklassen. Eftersom det saknas kunskapskrav och centralt innehåll i styrdokumenten för förskoleklass måste skolledning och lärare gå igenom läroplanen noggrant, se vad som ska tillämpas och konkretisera det. Även om det stora tolkningsutrymmet skapar möjligheter blir arbetet svårt, berättar flera skolledare i intervjuer med Skolinspektionen.
– Det kan vara så att styrdokumenten är otydliga, men de måste diskuteras och man måste ha en strategi för att genomföra undervisningen, säger Johan Dahl.
Trots att inga generella slutsatser kan dras av Skolinspektionens begränsade granskning pekar den på vissa tendenser. Förutom att leken ses som en viktig del av verksamheten finns det en samsyn i arbetet med matematik, språkutveckling, elevernas sociala utveckling och skolförberedelser. När det gäller undervisning mot andra kunskapsmål i läroplanen skiljer det sig åt desto mer.
– Det är inte så att skolorna gör fel, men de prioriterar olika saker och be-traktar uppdraget på olika sätt. Det gör att undervisningen riskerar att inte bli likvärdig, säger Johan Dahl.
Text: Sebastian G Danielsson