Ta in vattnet i klassrummet. Med experternas hjälp tipsar Origo om fem experiment för olika åldrar.
Isberget
Ämne: Kemi.
Ålder:Mellanstadiet.
Tips: Det kan krävas ett par försök för att lyckas med experimentet.
Du behöver:
- 2-3 tomma pet-flaskor. (Eller en helt obruten vattenflaska)
- Rent, destillerat vatten.
- Skål.
- Isbitar.
Gör så här:
1. Fyll några vattenflaskor med rent destillerat vatten.
2. Lägg flaskorna i frysen och kyl ner dem till 25 minusgrader. Det tar cirka 2,5 timmar när frysen är inställd på -25 grader.
2. Lägg en isbit i en skål.
3. Ta fram flaskorna och häll försiktigt vattnet på isbiten.
Vad händer? Eftersom vattnet är helt rent så kristalliseras det inte när det kyls ner. Det håller sig i en flytande form trots att det är nedkylt till under fryspunkten. Men när vattnet träffar isbiten fryser det genast till is. Medan du häller vattnet på isbiten växer det upp ett litet berg av is på isbiten.
Syfte: Experimentet visar att det behövs partiklar som iskristaller kan växa runt för att is ska kunna bildas. Det är så snö bildas: Vatten fryser till is runt ett dammkorn eller någon annan form av liten partikel. Iskristaller samlas runt partikeln, som växer och bildar en snöflinga.
Tipsare:Christopher Törnbäck, lärare i årskurs 4–6 på Ryaskolan i Göteborg
Ekosystem med enkla medel
Ämne: Biologi.
Ålder: Grundskolan från årskurs 4.
Du behöver:
- 2–4 stora kärl som går att tillsluta (gärna damejeanner).
- 3–6 liter singel eller grovt grus (tvättat).
- Vattenpest (några plantor, finns i akvarie-affärer eller gratis i sjöar/dammar).
- 5–10 vattengråsuggor.
- 10 daphnier (vattenloppor).
- Å- eller sjövatten.
- Regn- eller kranvatten.
Gör så här:
1. Fyll kärlen med grovt grus (1,5 liter per kärl) och vatten. Det ska vara ungefär 1/3 från å eller sjö och 2/3 kran- eller regnvatten. Plantera vattenpesten i kärlen. Sätt på korkarna.
2. Låt ett kärl vara ”originalsystemet”. Laborera sedan med de andra kärlen genom att variera innehållet på ett vetenskapligt sätt. Till exempel släppa ner vattengråsuggorna och daphnierna eller plantera mer vattenpest. Belys gärna kärlen med lampa delar av dygnet men undvik att kärlet står alltför varmt.
3. Studera hur de olika systemen skiljer sig över tid beroende på vad ni tillfört.
Vad händer? Syrgashalten i kärlet ändras av växter och djur. När man belyser systemet påverkar fotosyntesen pH-värdet och miljön i systemet.
Syfte: Studera hur ett slutet ekosystem, i det här fallet en instängd sjö, fungerar. Experimentet visar hur djur och växter påverkar miljön där de lever.
Tipsare: Ola Magntorn (läs mer här).
Magiska bägaren
Ämne: Kemi och biologi.
Ålder:Högstadiet och gymnasiet.
Du behöver:
- Två likadana kärl, gärna bägare som rymmer 100 cm3.
- Bomull.
- Vatten.
Gör så här:
1. Fyll det ena kärlet med bomull, proppa i så mycket det får plats!
2. Fyll det andra kärlet till bredden med vatten.
3. Försök nu att slå ihop innehållet i de två kärlen i ett av kärlen, utan att vattnet rinner över kanten.
Vad händer?Den som genomför experimentet märker snabbt att både vatten och bomull får plats i samma kärl. Resultatet beror på att den glukosmolekyl som cellulosa (bomullen) är uppbyggd av har väldigt många OH-grupper. Det kan exempelvis jämföras med vattnets H-OH grupp. Vattenmolekylerna binds till varandra med så kallade vätebindningar, men kan också vätebinda till annat än vattenmolekyler, exempelvis till cellulosa. Då blir det en tätare packning, vilket är förklaringen till att två volymer kan bli en, utan att något försvinner.
Syfte:Att ta reda på om två volymer kan bli en. Experimentet handlar om vattnets förmåga till vätebindningar, som är en av de viktigaste orsakerna till att vattnet har så speciella egenskaper, exempelvis att vatten kan sugas upp från rötterna i höga träd.
Tipsare:Vivi-Ann Långvik, Kemilärarnas resurscentrum.
Flytande blir fast
Ämne:Kemi.
Ålder:Mellanstadiet.
Du behöver:
- Salt.
- Vatten.
- Behållare.
Gör så här:
1. Gör en saltlösning i en behållare och ställ den i fönstret ett par dagar.
2. Låt eleverna mäta hur mycket vatten som har avdunstat varje dag.
3. Låt eleverna smaka på saltet när allt vatten har avdunstat och ligger i botten av behållaren.
Vad händer?Saltet går från flytande till fast form och följer inte med när vattnet avdunstar. Den som vill göra experimentet lite mer avancerat kan fylla två behållare med saltvatten och sätta ett lock över den ena. Då samlas vattendroppar i locket och på sidorna eftersom vattenångan inte har någonstans att ta vägen vid avdunstningen. Det leder till att vattenångan kondenseras på locket och kanterna av behållaren. Gör gärna dessa två experiment samtidigt och jämför resultaten.
Syfte: Experimentet ger eleverna förståelse för hur havet kan vara salt och hur vattnets kretslopp fungerar samtidigt som de lär sig begrepp som fast och flytande form, avdunstning och kondensation.
Tipsare:Christopher Törnbäck, lärare i årskurs 4-6 på Ryaskolan i Göteborg.
Is i sodaflaskan
Ämne: Kemi.
Ålder: Högstadiet.
Du behöver:
- En oöppnad pet-flaska med mineralvatten.
- Salt.
- Isbad. (ca 8 minusgrader)
1. Lägg den oöppnade pet-flaskan med mineralvatten i isbad några timmar före demonstrationen.
2. Häll salt i köldbadet en timme före demonstrationen.
3. Vänd flaskan upp-och-ner flera gånger, men skaka inte.
4. Öppna flaskan framför en mörk bakgrund.
5. Mät temperaturen på is- och vatten-blandningen i flaskan. Skaka lite på flaskan om inte kristallisationen startar när du tar av korken.
Vad händer? När flaskan öppnas frigörs små koldioxidbubblor. Då bildas de första groddarna i den snabba kristallisationen, efter en liten fördröjning. Kristallerna är mycket små och vita. Vätskan är underkyld och den fördröjda kristallisationen beror troligen på brist på groddar.
Syfte:Experimentet kan användas som utgångspunkt för att diskutera olika orsaker till underkylning och vad det får för effekt. På så vis får eleverna exempelvis förståelse för varför underkylt regn gör att gator och vägar blir hala, trots att det inte är minusgrader ute.
Tipsare:Vivi-Ann Långvik, Kemilärarnas resurscentrum