Quantcast
Channel: Lärarnas Nyheter
Viewing all articles
Browse latest Browse all 937

"Som lärare vill man ju göra rätt"

$
0
0

Många lärare tycker att det är ovant att jobba med förmågorna i SO. Vi sammanförde tre experter för ett samtal om förmågor, lärares oro och om vikten av att börja tidigt.

Foto: Håkan ElofssonDet är tre erfarna SO-lärare, forskare och lärar­utbildare som samlas för att prata om för­mågorna i SO-ämnena. De har alla mött engagerade, frustrerade och bekymrade SO-lärare med mängder av frågor om hur man ska arbeta med förmågorna.

Göran Svanelid är pensionerad lärarutbildare och universitetslektor i SO-ämnen. Han ligger bakom The Big Five, en tankemodell som handlar om fem viktiga förmågor i läroplanen. Jessica Jarhall, med ett förflutet på Skolverket, arbetar med lärares och skolledares kompetensutveckling, som lektor och SO-didaktiker i Linköpings kommun. Joel Rudnert arbetar på lärarutbildningen i Malmö och doktorerar i historiedidaktik.

Att tala om det som kallas ämnesspecifika förmågor är helt nytt för lärarna. Förmågorna skrevs in i Lgr 11 för att fånga det viktigaste som varje ämne ska förmedla. Tillsammans med kommentarmaterialet till kursplanerna ska den nya läroplanen göra det tydligt vad eleverna ska kunna i respektive ämne.

Det är positivt att fler lärare nu funderar och reflekterar över sitt yrke och sina ämnen, anser Göran Svanelid, Jessica Jarhall och Joel Rudnert. Men förmågorna väcker också oro. Många lärare känner sig vilsna och osäkra och behöver hjälp med att tolka läroplanen.

– Som lärare vill man ju göra rätt. Tidigare kan man ha undervisat om annat, men nu kommer man inte undan det som står i kursplanerna. Man måste fokusera på förmågorna: vad ska de kunna i geografi eller historia? säger Jessica Jarhall.

En grundläggande orsak till problemen är att många lärare har för lite ämneskunskaper, tror de alla tre. Det gäller särskilt lärare för lägre åldrar. Tidigare kunde det räcka för 1–7-lärare med bara 5 poäng för att undervisa i exempelvis historia. I dag läser 1–3-lärare ännu mindre SO, ibland så litet som tre veckor per ämne.Foto: Håkan Elofsson

– Det säger sig själv att det inte grundar för djupare kunskaper, säger Jessica Jarhall.

Förmågorna i SO-ämnena är dessutom svårare att få grepp om än i NO-ämnena, som, något förenklat, hålls ihop av en mer enhetlig naturvetenskaplig syn, enligt Joel Rudnert. SO-ämnena spretar mer. Att kommentar­materialet till kunskapskraven kom sent har ökat förvirringen, påpekar Göran Svanelid.

– Det kom först efter två – tre år. Under tiden har lärarna hunnit snickra ihop egna tolkningar.

Det finns också en missuppfattning att man måste hinna med lika mycket av det centrala innehållet, vilket stressar lärare, menar Jessica Jarhall.

– De är rädda att missa något. Men man behöver inte göra allt lika mycket. Allt behöver heller inte bedömas. Det tror jag är viktigt att påpeka.

Förmågorna binder ihop ämnet som en röd tråd genom årskurserna. Det är samma förmågor hela vägen, oavsett stadium, men med en progression i kunskapskrav och centralt innehåll. I religionskunskapen ska man exempelvis reflektera över livsfrågor och identitet.

– I trean kan det betyda att man funderar över kompisar och döden. I nian blir det mer avancerat och kan röra identitet, grupper, nationali­teter och olika religioners syn på döden, säger Joel Rudnert.

Jessica Jarhall möter ofta lärare i lägre års­kurser som vill veta vad som är rimligt att kräva av elever i olika åldrar.

– Men om de får prata om det, så kan de det oftast redan. De är bara inte vana vid att sätta ord på det, säger hon.Foto: Håkan Elofsson

På lågstadiet har det varit stort fokus på läsa–skriva–räkna, vilket gjort att SO:n riskerat att hamna i bakgrunden, menar Jessica Jarhall. Men nu går det inte lika lätt att oreflekterat fösa ihop teman med ämnen, som när temat Forn­tiden får bli SO i årskurs 3, eller när temat Dinosaurier blir historia.

– Nu måste man ställa frågan: på vilket sätt hör dinosaurierna ihop med kursplanen i historia? säger hon.

När Skolinspektionen granskade SO-ämnena i årskurs 7–9 visade det sig att varannan lärare behöver utveckla sin undervisning om de ämnesdidaktiska förmågorna. Göran Svanelid lyfter fram att kartläggningen visade att eget arbete dominerar undervisningstiden. När eleverna samlar fakta blir det väldigt mycket görande och för lite lärande.

– Görandet gör att frågorna kommer i skymundan. Undrar man inget blir det lite torftigt. Frågorna är ju själva motorn i undervisningen, säger han.

Joel Rudnert håller med:

– Lärare är fantastiska på att få barn att göra! Men inte lika bra på fortsättningen – att dra slutsatser, undra och reflektera.

Göran Svanelid understryker att planeringen är A och O. Hans erfarenhet är att många lärare är ovana vid att göra en pedagogisk plan­ering. De är bra på arbetssätt, men inte på att koppla ihop dem med mål och kunskapskrav. Risken är då att de fastnar i innehållet och inte tar sig vidare. Han tycker inte att det är så viktigt hur man gör sin planering, huvudsaken är att man får med alla delar.

– Jag tror att lärarna ofta börjar i det centrala innehållet. Men det är inte så stor fara, bara de får med förmågorna och kunskapskraven.

Joel Rudnert tycker att man först ska välja vilka förmågor man vill utveckla. Därefter länkar man ihop dem med kunskapskrav och centralt innehåll.

Jessica Jarhall brukar undervisa lärare i vad hon kallar baklängesplanering. Lite förenklat betyder det att man utgår från syftet, det vill säga vilken förmåga man vill att eleverna ska utveckla. Sedan väljer man vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från. Sist väljer man stoffet, det centrala innehållet, till exempel källor.

Ett syfte med Lgr 11 var att minska antalet mål i kursplanerna. I SO-ämnena är man nu totalt nere på 19 förmågor, eller mål. Det är fortfarande för mycket för att hålla i huvudet, anser Göran Svanelid. Därför har han kokat ner läro­planens samtliga förmågor till fem generella förmågor, som finns i alla ämnen. Hans tankemodell The Big Five har fått ett enormt gensvar hos lärare. Det verkar finnas ett oerhört sug efter hjälp att tolka läroplanen.

– Det visar att lärare är ett svårt yrke, säger Göran Svanelid.

Det som lockar med The Big Five är enkelheten, tror han, att man ser kopplingen mellan ämnena och att man får ett yrkesspråk. Inte minst för eleverna är det bra att diskutera ord som begrepp och analys – många vet inte vad det betyder.

Modellen har fått kritik för att vara alltför förenklad, bland annat av Joel Rudnert. Kritikerna anser inte att det är meningsfullt att tala om generella förmågor, eftersom förmågorna har olika innebörd för olika ämnen. Att analysera i kemi går inte att överföra till att analysera i religionskunskap, menar de .

Men The Big Five ökar samarbetet över ämnes- och åldersgränser, betonar Göran Svanelid, eftersom det ger lärare ett yrkesspråk för att samtala sinsemellan. Det hjälper också lärare, elever och föräldrar att tolka de svårlästa kursplanerna. Förmågorna blir synliga.

– Sedan är det förstås viktigt att applicera det på det ämne du har, säger han.

Både Joel Rudnert och Jessica Jarhall håller med om att The Big Five kanske kan förenkla och förtydliga. Risken är dock att lärare tror att det räcker, menar de – särskilt lärare med grunda ämneskunskaper. Jessica Jarhall har mött lärare som riskerar att fastna i de generella förmågorna, utan att inse att förmågorna i läroplanen är ämnesspecifika. Hon understryker att lärare måste samtala med varandra.

– Ska vi verkligen förändra arbetssättet så att lärandet fördjupas, så måste vi få lärare att samtala om och analysera sin undervisning. Det behöver vi bli bättre på i Sverige. Som lärare är man aldrig färdig, säger Jessica Jarhall.

Text: Maria Lannvik Duregård

Viewing all articles
Browse latest Browse all 937

Trending Articles


Ernst Kirchsteigers tuffa kris med hustrun


Carolina Gynning i tårar efter bröstoperationen


Här är planerna för Carl Philips och Sofias Villa Solbacken


Anna Ankas raseri mot porrstjärnan


Per Knif, Ludvika


2023 RESEJACKA


102 kvadratmeter stort hus i Kågeröd sålt till ny ägare


Krysslösningar nr 40


Man mördad i Malmö


EHT strax innan 4 Nations blottar splittring i landslagshockeyn – expert:...



<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>