Vissa program växer så det knakar. Kommer de att sakna lärare? Kanske inte – lärarna tycks följa eleverna.
Snart vänder trenden med minskande elevkullar på gymnasiet. Om tio år kommer det att finnas 45 000 fler gymnasister än i dag. Samtidigt råder det redan nu brist på lärare. Enligt prognoser från Universitetskanslersämbetet behövs det i dagsläget nästan dubbelt så många ämneslärare som det utexamineras från lärarhögskolorna. Läget är dock olika i olika ämnen. Tillgången på gymnasielärare i historia och samhällskunskap är relativt god. Inom naturvetenskap och matematik ser det värre ut.
Större elevkullar är bara en sida av myntet, menar Thomas Furusten, som utreder lärarförsörjningen på Skolverket. En annan är att lärarna följer elevernas exempel.
– Vi ser en tendens att de gör som eleverna och söker sig till mer populära program. Och det kan ju i princip gå hur långt som helst.
Thomas Furusten förutspår att vissa yrkesprogram kommer att gå samma öde till mötes som det humanistiska programmet, som allt fler kommuner slutar erbjuda. Än så länge finns det inget som talar för att pendeln ska svänga tillbaka så att fler elever väljer yrkesprogram.
Men det är inte säkertatt ett ökat antal elever på högskoleförberedande program automatiskt innebär en större lärarbrist, menar Thomas Furusten.
För ekonomiprogrammets del är det snarare tvärtom.
– Man kan visserligen bara spekulera kring hur många blivande lärare som hamnar just där. Men utifrån teorin om att lärarna följer de mest studiemotiverade eleverna kommer ekonomiprogrammet sannolikt inte få speciellt svårt med lärarförsörjningen, säger han.
Samtidigt är det svårt att uppskatta hur många lärare som faktiskt kommer att examineras inom respektive ämne, påpekar han.
En annan sak som avgör hur länge lärarbristen består är den konkurrerande arbetsmarknaden. Det vill säga att lärarna kan få högre lön och arbetsvillkor om de jobbar med sina ämnen någon annanstans än i klassrummet.
– Det är ett betydligt större problem än om elevkullarna minskar eller ökar, säger Thomas Furusten.
Text: Linus Hellerstedt och Pontus Ohlin