Från träd till takstol

De väljer vardagsnära tekniska system, gör studiebesök och avslutar med ett praktiskt moment. Det är den röda tråden i teknikundervisningen på Hisingstorpsskolan.

På några hyllor i skolbiblioteket står färgglada byggnader utställda. Husen är tillverkade av förra läsårets fjärdeklassare när de arbetade med det tekniska systemet Från träd till bräda.

Målet var att eleverna skulle förstå hur ett träd blir brädor eller papper, kunna några delar i systemet och förstå hur de samverkar. Klassen hade teoretiska genomgångar, såg filmer, arbetade med faktablad och diskuterade. De besökte ett sågverk, jobbade med en praktisk konstruktionsuppgift, att tillverka husen, samt skrev en enkel text om hur systemet fungerar.

Jo, arbetet tog lite mer tid än de beräknade åtta arbetspassen. Och fick göra det. När området var avslutat var det dags för fyrorna att arbeta med NTA-lådan Kretsar kring el där slutuppgiften är att sätta in belysning i ett hus, berättar fritidspedagog Johan Aginger, som tillsammans med läraren Ulrika Steen ansvarar för projektet Tekniska system i vår vardag på Hisingstorpsskolan i Jönköping.

– När husen fick belysning fick de en helt annan betydelse.

Under arbetet med konstruktionerna kom många nya begrepp in.

– Eleverna vet hur ett hus ser ut på insidan och vad reglar, takstolar, inner- och ytterväggar och fönsterkarmar är. Det gick åt mycket lim och i början brände de sig, men de älskar att bygga.

Allt började med Lärarlyftet. Både Ulrika Steen, som är huvudansvarig för NO och teknik i årskurs 6 på skolan, och Johan Aginger gick kursen Teknik för barn på högskolan i Jönköping för några år sedan.

Kursen var bra och inspirerande, tycker båda. Johan Agingers slutuppgift var att göra en arbetsplan för teknikämnet. Ulrika Steen som gick terminen efter, hade samma uppgift och anpassade den till Lgr11.

– Vi började fundera på att skolan skulle ha en röd tråd i teknikundervisningen.

Ulrika Steen sökte priset Årets teknikutbildning, men fick det inte vid första försöket. Nästa år gjorde de tillsammans en ansökan, nu med ambitionen att utveckla arbetet med tekniska system. Den här gången gick det bättre och med hjälp av 50000 kronor satte hon och Johan igång med att göra lektionsplaneringar av olika tekniska system.

– Det var ett svårt område och det finns inte så mycket arbetsmaterial, säger UlrikaSteen.

– Det är inte så enkelt att förklara vad ett tekniskt system är. I alla våra planeringar ingår ett moment där vi förklarar vad det är, säger Johan Aginger.

Priset gjorde också att de kunde köpa in föreläsningar för att inspirera kollegorna.

Att välja tekniska system som finns i elevernas vardag var självklart. I planeringarna skulle också ett studiebesök i närmiljön ingå. Det är viktigt att det är lätt att ta sig dit, poängterar han.

De började med systemet Vattnets väg iJönköping.

– Alla använder Vätterns vatten och det finns reningsverk och avloppsreningsverk. Studiebesöket gör vi på Simsholmens reningsverk, förklarar Ulrika Steen.

I projektet har de två pedagogerna startat ett samarbete med kommunens science center Upptech. När klass 5 höll på med systemet Elens väg besökte de Upptech och arbetade med ett material där.

Från början hade de tänkt utveckla lektionsplaneringar för alla sex skolår, men insåg efter ett tag att det var omöjligt att hinna med. Både för deras egen och kollegornas del. I nuläget har de lektionsplaneringar för fyra tekniska system. Alla lärare har tillgång till dem och kan välja i vilken årskurs och hur de vill använda materialet. Allt finns i ett teknikrum på skolplattformen. Där finns även övriga planeringar och länkar till bland annat hemsidor och filmer. På skolan finns också två teknikskåp med mer konkret material och litteratur.

– Det ska vara enkelt att använda. Vi har haft föreläsningar för våra kollegor och presenterat materialet, säger Johan Aginger.

Lektionsplaneringarna består av tre delar. Den första är ”teoretisk”. Där lär sig eleverna, på olika sätt, vad ett tekniskt system är. Iarbetet med vatten och avlopp började Johan Aginger med en tekniksaga där han och eleverna dramatiserade vattnets väg iJönköping.

Efter studiebesöket är det dags för den praktiska delen där eleverna, när de arbetade med vatten och avlopp, konstruerade ett reningsverk.

Tidigare var bristen på material ett stort problem. Nu har de köpt in limpistoler, tänger och byggmaterial och planerar att utveckla teknikskåpen ännu mer.

– Det ska gå att sätta igång och arbeta på en gång, säger Johan Aginger.

Det gäller att vara påhittig. På nätet hittade Ulrika Steen till exempel en bild som beskriver hur timmer transporteras från skogen och i slutändan blir paketerade brädor. Hon förstorade, klippte isär, plastade in och gjorde kort. I teoridelen fick eleverna diskutera i vilken ordning de skulle ligga.

– Då fick jag med de steg jag ville att eleverna skulle diskutera. I slutet av arbets­området tävlade de om vem som kunde lägga dem rätt snabbast.

När de skulle jobba med vatten och avlopp hörde Johan Aginger av sig till en vitvarutillverkare och fick innerdelen av en vattentoalett.

– Nu kan eleverna se hur det ser ut inne i en toalett.

Ulrika Steen tycker att det är viktigt att använda kunskaperna om tekniska system även i andra ämnen.

– Om man har arbetat med ett system kan man påtala det vid andra tillfällen, till exempel när man är ute och går eller ser en film.

Fler lärare borde få utbildning i teknik, anser hon.

– Är man bekväm med området är det lättare att lyfta fram det i andra ämnen. Har jag tema vatten kan jag få in tekniken också.

Ulrika Steen och Johan Aginger skulle gärna vilja fortsätta att utveckla materialet.

– Problemet är att vi har svårt att få tid att arbeta tillsammans. I höstas tog vi pengar från priset för att sätta in en vikarie. Utan det hade vi aldrig kommit så här långt, säger Ulrika Steen.