Unga som har en positiv syn på den egna kroppen har en sak gemensamt. De är mycket kritiska till samhällets rådande kroppsideal.
I dagens svenska samhälle ska vi inte bara vara extremt smala, vi ska också vara vältränade och atletiska. Dessutom ska vi visa självdisciplin och självkontroll. Den som är överviktig har därför inte bara misslyckats med att leva upp till det rådande utseendeidealet, hen skyltar dessutom med sin bristande karaktär.
– Kroppen har i dag blivit ett projekt som vi har ett personligt ansvar för och som vi bör engagera oss i, säger Kristina Holmqvist Gattario, doktorand vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Dagens unga människor växer upp med en tro på att allt är möjligt, även skapandet av den perfekta kroppen. Det enda som krävs är tillräcklig självdisciplin.
Problemet är att de ouppnåeliga kroppsidealen – om Barbie vore en verklig människa skulle hon vara 240 centimeter lång med ett midjemått som en långt gången anorektiker utan mens – gör att de allra flesta misslyckas med sitt kroppsprojekt. Det är ju också ett projekt utan egentligt slut; hur vältränad din kropp än är, så går det alltid att träna den lite till.
Kanske är det förklaringen till att så många unga är missnöjda med sitt utseende. Ett forskningsprojekt vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet visar att vid tio års ålder tycker 20 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna att de är för tjocka. Vid sexton års ålder är motsvarande siffror 43 procent för flickorna och 16 procent för pojkarna. Av de sextonåriga pojkarna är det dessutom
23 procent som tycker de är för smala. Motsvarande siffra för flickorna är 8 procent.
– I puberteten blir det ett större fokus på kropp och utseende som gör att både flickor och pojkar blir mer sårbara. De flickor som kommer tidigt in i puberteten har ofta en mer negativa kroppsuppfattning än andra flickor. För pojkar gäller det omvända, de som kommer tidigt in i puberteten har ofta en mer positiv kroppsuppfattning än andra pojkar, säger Kristina Holmqvist Gattario.
Den inställningen går att koppla till hur kroppsidealet för män respektive kvinnor ser ut. Män ska vara långa och muskulösa med breda axlar och en v-formad ryggtavla, kvinnor ska vara smala.
I puberteten lägger flickor på sig fett och växer på bredden, de kommer alltså längre från idealet än tidigare. För pojkar gäller det motsatta, när de kommer i puberteten närmar de sig idealet. Många av de pojkar och unga män som är missnöjda med sitt utseende känner sig för smala, för omuskulösa. Dessutom tycker många av dem att de är för korta.
– Det rådande kroppsidealet för tjugoettåriga män är Brad Pitt i filmen Fight club. De vill också gärna se ut som proffsfotbollspelarna gör, berättar Kristina Holmqvist Gattario.
Att inte låta sig påverkas av samhällets rådande kroppsideal är svårt. Vi ser det ständigt omkring oss, på reklampelare vid busshållsplatsen, i modemagasinen, på teve och i filmer. Men hur mycket vi påverkas, det vill säga om vi gör samhällets ideal till våra egna, varierar.
– I det sammanhanget är modebloggarna ett spännande område. Många av dem har helt internaliserat det rådande kroppsidealet, går på dieter och låter plastikoperera sig. Det kluriga är att de är vanliga tjejer som andra tjejer lätt kan identifiera sig med och ta efter, påpekar Kristina Holmqvist Gattario.
I sin doktorandforskning har hon fokuserat på vad som utmärker ungdomar som har en positiv kroppsuppfattning. En gemensam nämnare för dem är att de är väldigt kritiska till samhällets kroppsideal och har en mycket kritisk inställning till mediernas förmedlande av idealet.
– Ett bra sätt att hjälpa unga människor att inte påverkas till en negativ kroppsuppfattning är att lära dem bli mediainformationskunniga, säger Kristina Holmqvist Gattario.
Forskning har också visat att de som tränar för att det är roligt, för att det får dem att må bra eller för att förbättra sin prestation, tenderar att ha en mer positiv kroppsuppfattning än de som tränar för att bli snyggare. De senare är också ofta oförmögna att bibehålla en regelbundet fysisk aktiv livsstil.
En starkt negativ kroppsuppfattning kan få allvarliga följder i form av ätstörningsproblematik,depression, dopning, muskeldysmorfi och ortorexi.
– Alla som har en negativ kroppsuppfattning utvecklar inte en sjukdom men kan ändå få det jobbigt i vardagen på grund av en dålig självkänsla, påpekar Kristina Holmqvist Gattario.
Exempel på sådant som kan upplevas jobbigt av rädsla för att bli uttittad är att delta i simundervisning, byta om i omklädningsrum med andra, hålla redovisningar och svara på frågor i klassrummet.
Det finns också starka kopplingar mellan negativ kroppsuppfattning och mobbning. Dels för att barn som blivit utsatta för mobbning ofta får en negativ kroppsuppfattning. Dels för att ungdomar som har ett högre BMI än genomsnittet löper större risk att bli utsatta för mobbning.
– Övervikt är väldigt stigmatiserande. Det finns forskning som visar att barn redan i tre–fem års ålder är negativa till övervikt, berättar Kristina Holmqvist Gattario.
Hennes tips till lärare som arbetar med hälsa i grundskolan och gymnasiet är att prata med eleverna om att man inte måste se ut som idealet för att vara sund, att inte vara rädda för att prata om kroppsideal och utseendefixering – ökad medvetenhet hos eleverna är bra – och att vara vaksam på de elever som tränar för utseendets skull.