Min tekniksal: Petra Hasse
Berätta om din tekniksal – hur är den planerad?
– Min kollega och jag tänkte att vi borde göra något åt salen, när vi på skolan inledde vår en-till-en-satsning. Eleverna skulle inte behöva sitta med sina datorer bland sågspån och damm, tyckte vi, så vi delade upp klassrummet i en teoridel och en praktisk del. Det är en stor sal som vi har delat på mitten, med två skåp som avdelare.
– Vi gjorde det här i samband med att den nya läroplanen kom 2011. I samma veva lade jag om all teknikundervisning.
Hur ser salen ut?
– När du kommer innanför dörren möts du först av skrivbord i olika höjder, med pallar och stolar. Där lägger eleverna ifrån sig datorer och annat material som de inte behöver ha med in i verkstadsdelen. Där har jag också en whiteboard-tavla och en kanon i taket, filmduk och högtalare, så att jag kan ha helt vanliga genomgångar, visa film eller vad jag nu vill göra.
– I den praktiska delen har vi arbetsbänkar och pallar. Där har eleverna varsin uppsättning verktyg, fästa på blå skärmar vid varje arbetsplats, samt bra förvaring. Sedan har vi lite större verktyg att dela på också, som plåtsax, pelarborr och så vidare. Så ser det ut i stora drag. Salen ligger mitt emellan textil- och trä- och metallslöjden, så jag har tillgång till både träslöjdens maskinpark och till textilslöjden, med symaskiner
med mera, om jag skulle vilja. Det är det ultimata läget på skolan – tycker jag!
Hur många elever har du i taget?
– Salen har plats för 18 elever, men i regel undervisar vi inte så många åt gången, utan i halvklasser om max 14 elever. Tekniken ligger alltid parallellt mot något annat ämne. Därmed behöver vi nästan aldrig utnyttja salens fulla kapacitet. Det är lite unikt: i Norrköpings kommun är det annars inte så vanligt att man som här undervisar i teknik i varje årskurs, 7–9. Eleverna har antingen ämnet en termin i taget eller hela läsåret, beroende på vad ämnet ligger parallellt emot.
– Teknik har alltid varit en egen schemapost på skolan och har aldrig delats med NO. Givetvis samarbetar jag med NO och med andra ämnen – men tekniken har sin egen plats. Det tycker jag är fantastiskt, för så ser det inte ut på många skolor!
Vad tycker du om salen?
– Jag tycker om den – mycket! Jag har fått den som jag själv vill ha den. Jag gjorde min vfu här och var även själv elev på skolan en gång i tiden. När jag började jobba här såg salen ut som när jag lämnade skolan i nian, då den var mer av en verkstadssal.
Text: Marianne Nordenlöw