I Västerås arbetar man med flera projekt parallellt för att utveckla undervisningen i matematik. Matematiklyftet kompletteras med stadens egen satsning Räkna med Västerås, Räv, i samarbete med Mälardalens högskola.
Det är lägesmått som gäller. Målet för dagen är att kunna använda medelvärde, typvärde och median. Det har läraren Ingrid Tillander tydligt skrivit på vita tavlan, liksom vilka olika moment som kommer att ingå i lektionen.
Vi är på Viksängsskolan i Västerås, en 6–9-skola med idrottsprofil. Klass 6F har just släntrat in för en 80-minuterslektion i matematik, som snabbt sätter igång med en gemensam genomgång.
– Martin har spelat fotboll, och de senaste matcherna gjorde han så här många mål, säger Ingrid Tillander och skriver sifferraden 6, 6, 2, 11, 0, 5 på tavlan.
– Bestäm medianen!
Eleverna sätter igång att skriva förslag på sina skrivtavlor, och viftar snart ivrigt med dem i luften.
– Hanna och Edvin U, kan ni komma fram och visa hur ni tänker?
Hanna Zaar berättar att hon har ställt talen i storleksordning och sedan lagt ihop de två mittersta för att få ett medelvärde, som blir medianen, 5,5. Edvin Ulvemark har gjort på liknande sätt, och stött på haken att det inte finns något tal i mitten när antalet siffror är jämnt.
En kille flikar in frågan om man får svara i decimalform? Det går bra, svarar Ingrid Tillander och säger att det finns en klurighet till:
– Siffran noll, räknar man med den? Hur tänker du, Johannes?
Det gör man, svarar han, ”noll är ju också en match!”
Ingrid Tillander är lärarei matematik, NO och teknik i år 6–9. Det här läsåret går hon och hennes kollegor på skolan Matematiklyftet. Dessutom är hon själv handledare inom det, på en F–6-skola.
Hon samlar raskt ihop sina saker efter lektionen. I ett rum intill träffar vi skolans rektor, Peter Johansson, och Bodil Lövgren som är projektledare för Räkna med Västerås, ansvarig för Matematiklyftet och även kontaktperson för SKL Pisa 2015, för att prata om stadens satsningar på matematik.
Det är nu tre år sedan som Viksängsskolan deltog i Räkna med Västerås, där man arbetar med ett antal fokusskolor per läsår. Projektet är förlängt just för att alla stadens skolor ska hinna delta. Inom det arbetar forskare tillsammans med lärare för att utveckla matematikundervisningen.
Eftersom det var ett tag sedan, är det svårt att peka på exakt vad i undervisningen som kommer från just Räv, menar Ingrid Tillander.
– Många saker som vi behandlade i det projektet har förstärkts mycket med hjälp av Mattelyftet, och det kollegiala lärandet har byggts på. Eftersom det är en del även i Räv, så har vi jobbat med det under en längre tid än bara det här läsåret, när vi har gått Mattelyftet, säger hon.
Under höstterminenläste de modulen om taluppfattning, något som skolorna i hela Västerås arbetar mycket med, och under våren problemlösningsmodulen.
– Vi har jobbat mycket med EPA-modellen – enskilt, par och alla. Det har vi gjort tidigare också, men nu har vi fått en djupare förståelse för hur vi väljer vilka elevlösningar vi visar upp i klassen, hur vi håller helklassdiskussioner och vilka problem som är bra för att utveckla en viss förmåga, fortsätter Ingrid Tillander.
Peter Johansson besöker ibland lektioner och har bland annat varit med på några av Ingrid Tillanders.
– För några år sedan gjorde jag lektionsbesök hos alla klasser i matematiken och har det som referenspunkt. Jag kan verkligen se skillnad på lektioner då och nu – det har hänt jättemycket, säger han.
Han kan relatera både till Matematiklyftet och till Räv, och de digitala responssystem som skolan arbetade med inom det senare tillsammans med handledaren, doktoranden Patrik Gustavsson.
– Alltifrån vilka lärandemål vi har med just den här lektionen till att eleverna ser att de här 80 minuterna, som för dem kan synas som ett hav av tid, är uppdelade i en massa delmoment, säger Peter Johansson.
Enskild, tyst räkning i boken förekommer relativt sparsamt under lektionerna. I stället gör klassen många olika aktiviteter – återigen: enskilt, par och alla. Man resonerar tillsammans och använder skrivtavlor för att alla ska kunna komma till tals med sina lösningar. Då kan läraren se och lyfta fram någon lösning som till exempel kan vara ”ett bra fel” att resonera kring.
– Men också hur läraren – Ingrid i det här fallet – ställer frågor. Ibland kan man säga: ”Jättebra! Det var smart”. Då värderar man elevens svar, och får den att känna sig smart och duktig. Men någon som svarar fel känner lätt motsatsen, säger han.
Svarar läraren i ställetmer neutralt utan att värdera: ”Den och den tänkte så, vill någon kommentera den lösningen?”, då vågar eleverna också komma med sina synpunkter, menar Peter Johansson.
Bakgrunden till satsningarna på matematik i Västerås är naturligtvis de dåliga elevresultaten.
– Staden gjorde en utredning, och utifrån slutsatserna i den tog politikerna beslutet att vi skulle starta det som blev Räkna med Västerås, det vill säga ett projekt som tar stöd i forskning. Nästan samtidigt kom Matematiklyftet in, och vi såg att de båda satsningarna kompletterar varandra väldigt väl, säger Bodil Lövgren.
Det är något som även halvtidsutvärderingen av Räv har visat, bland annat genom att skolorna genom Matematiklyftet får utbildade externa handledare. Staden får så pass många handledare att de kan fördelas på alla skolor.
En av dem är alltså Ingrid Tillander, som menar att den ämnesdidaktiska kompetensutvecklingen inom matematik nästan inte fanns före de här satsningarna.
– Det har verkligen blivit en jättestor skillnad, vi fokuserar mycket mer på ämnes-didaktiken. Och det syns i hela ämneslaget, att vi pratar mycket mer om det. Tidigare handlade det mycket mer om praktiska frågor, säger hon.
Och elevernas resultat då, vad händer med dem? Jo, i årskurs 3 och 6 ser man en stigande trend, men i årskurs 9 har det ännu inte vänt.
– Men förändring tar tid, säger Bodil Lövgren.
Text: Marianne Nordenlöw