I skogen är tanken fri. Men är det verkligen sant? Skolor tar gärna hjälp av olika organisationer i undervisningen om skogen. Och bakom varje organisation finns en agenda.
Denna lilla skog är en av 1025 skolskogar som vid senaste årsskiftet var registrerade på Skogen i skolans webbplats.
Skogen i skolan grundades 1973 för att få till en närmare samverkan mellan skogssektorn och skolan. Skogsindustrin och privata skogsägare är viktiga aktörer, men också den statliga myndigheten Skogsstyrelsen, Sveriges Lantbruksuniversitet och stiftelsen Skogssällskapet. Enligt den egna webbplatsen har ingen annan verksamhet varit så framgångsrik i att skapa samarbete mellan skola och näringsliv. Där förklaras också att den främsta uppgiften är att ”på ett allsidigt och balanserat sätt förklara sammanhangen för en ökad förståelse för Sveriges viktigaste näring”.
– Vi vill väcka barn och ungdomars intresse för skogen. Skogen i skolan är en neutral plattform för hela skogssektorn där myndigheter, organisationer och företag ingår. Därigenom kan vi ha en bredd och visa upp skogens alla värden, säger Anna Steinwall, verksamhetsledare på Skogen i skolan.
Skolskogarna är en viktig del av verksamheten. En skogsägare upplåter ett stycke av sin mark som en skola kan använda till pedagogisk verksamhet. I ett avtal med skogsägaren kan skolan få tillstånd att göra lite mer än vad allemansrätten tillåter, exempelvis bygga vindskydd, sätta upp fågelholkar eller anlägga eldplatser. Skolan har ansvaret för eleverna och ser till att hålla skogen i städat skick.
Skogen i skolan erbjuder också fortbildningar för lärare och fria läromedel som kan beställas eller laddas ner från hemsidan. Lärare har fri tillgång till en databank med övningar som kan göras i skogen eller i klassrummet.
– Man kan se dem som verktyg för läraren att arbeta mer verklighetsbaserat och samtidigt vara trygg med att det sker utifrån läroplanen, säger Anna Steinwall.
Läromedlen tar inte bara upp allemansrätten, skogens växt- och djurliv, fotosyntesen och skogens betydelse för klimatet. Även skogsbruket och vad som händer med träden efter att de avverkats beskrivs ingående.
Och här finns också ett viktigt skäl till varför den kommersiella skogsnäringen är så engagerad i Skogen i skolan. Satsningen handlar inte bara om att stimulera lärandet genom utepedagogik och att få barn intresserade av skog och natur i största allmänhet.
– Vi vill visa skogsbrukets roll för samhället och intressera barn och ungdomar för skogen och skogsindustrin, och vilka utbildningar och karriärmöjligheter det finns. Det har under lång tid funnits ett vikande söktryck för utbildningar som leder till arbete inom skogsbranschen, säger Björn Lyngfelt, informationschef på skogsbolaget SCA och ordförande i Skogen i skolans nationella styrgrupp.
Björn Lyngfelt menar att man ändå kan lita på att Skogen i skolans material ger en allsidig bild av skogen och skogsbruket.
– Skogen i skolans verksamhet äger rum på skolornas villkor och det är läroplanen som styr innehållet. Om vi kommer med något som uppfattas som en partsinlaga så tappar vi i trovärdighet. Det finns också olika intressen och uppfattningar inom skogssektorn och därför är det viktigt att materialet är heltäckande och neutralt, säger Björn Lyngfelt.
Skogen i skolans nationella verksamhet omsätter cirka fyra miljoner kronor per år och den regionala verksamhetens totala omsättning är av ungefär samma storleksordning. Därutöver pågår det lokala praktiska arbetet med exempelvis skolskogarna som det är svårt att sätta en gemensam prislapp på.
Också Naturskyddsföreningen har under många år haft verksamhet riktad mot skolan och producerar avgiftsfria läromedel. Sedan 2008 har man tillsammans med Naturskoleföreningen drivit fortbildningen Skogen som klassrum med hjälp av statliga bidrag. Hittills har över 6100 lärare genomgått denna utomhuspedagogiska fortbildning.
På fortbildningens hemsida nämns flera argument för att använda skogen som klassrum. Den uppmuntrar till ett ämnesintegrerat arbetssätt, kan ge friskare och mindre stressade barn och kan öka elevernas intresse och vilja att värna om naturen. Skogsbruket och skogsnäringen nämns inte, däremot bevarandet av skolnära skogar och att väcka ett engagemang för samhällets hållbara utveckling.
– Vi arbetar för att stärka undervisningen i hållbar utveckling och att öka förståelsen för skogens alla värden. Vi vill öka barns möjligheter att få vistas i skogen, alla har inte så stora möjligheter till det på fritiden, säger Märta Berg, projektledare på Naturskyddsföreningen.
Både Skogen i skolan och Naturskyddsföreningen kallar sina egna material för neutrala. Samtidigt uttalar sig båda med en viss misstänksamhet om den andres skolverksamhet.
Som lärare är det viktigt att vara medveten om vilka organisationer och intressen som står bakom ett visst läromedel. Det anser universitetslektor Anna Johnsson Harrie vid Linköpings universitet som har forskat om sponsrade läromedel i samhällskunskap.
– Först behöver man fråga sig om det är en avsändare med ett budskap och en världsbild som man vill släppa in i undervisningen. Och om man bestämmer sig för att använda det ska man vara tydlig med att det är ett sponsrat material. Då kan det faktiskt bli en bra källkritisk övning för eleverna, säger hon.
Också JohanÖhman, professor i pedagogik vid Örebro universitet, framhåller vikten av ett kritiskt förhållningssätt.
– Det är viktigt att inte lämna över undervisningen till organisationerna och att förhålla sig kritisk till innehållet. Läraren behöver vara medveten om att det kan finnas andra sätt att se på saken, säger han.
Det kräver också mycket av läraren för att undervisningen i och om en skogsglänta inte ska stanna där utan också ge en ökad förståelse om större miljöfrågor som klimat och konsumtion. Det är inte så svårt att få eleverna engagerade i den egna närmiljöns träd.
– Men det krävs ett ganska stort steg att utifrån det göra en koppling till exempelvis hållbar utveckling. Det blir ofta abstrakt för eleverna och kräver en genomtänkt pedagogisk insats, säger Johan Öhman.
Ingvar Lagerlöf