På Trollbacksskolan i Västerås arbetar modersmålspedagoger och klasslärare tätt tillsammans. Det har höjt modersmålsundervisningens kvalitet och status. Och alla elever på skolan gynnas av den interkulturella pedagogiken, säger rektor Åsa Bergström.
Rektor Åsa Bergström följer samtalen från sidan och gör inget för att dölja sin tillfredsställelse.
– Hela världen är samlad här inne. Det här samarbetet mellan modersmålslärare och klasslärare gynnar alla.
De första stegen mot ett tätare samarbete togs redan 2010. Åsa Bergström och en lärare på skolan ville få igång ett ämnesövergripande tema om sagor och började diskutera samarbetsformer, språk och interkulturell pedagogik. Men det krävdes mycket testande för att hitta en fungerande modell.
– Det har tagit några år. Det avgörande var när vi såg att vi behövde schemalägga gemensam tid i klassrummet. Det har gjort att vi har fått till ett betydligt bättre samarbete.
I terminens början ägnar modersmålslärare och klasslärare en halvdag åt att planera ett gemensamt tema. Det har till exempel varit yrke, matematiska begrepp, frukt, barns rättigheter och äldre. Sedan vigs alla tisdagsförmiddagar åt temat.
Den första timmen, mellan åtta och nio på tisdagsmorgonen, är det traditionell modersmåls-undervisning. En majoritet av skolans elever är på plats, i princip alla som är berättigade till modersmålsundervisning deltar och närvaron är hög. Arabiska, engelska, kurdiska, somaliska och en lång rad andra språk hörs i korridorerna. De elever som inte har modersmål får sovmorgon och ordinarie lärare har arbetsplatsträff.
När klockan slår nio uppstår ett slags hela havet stormar på skolan. Eleverna går iväg till sina ordinarie klassrum medan modersmålspedagogerna sprider ut sig i de arbetslag som de tillhör. Nu väntar en halvtimmes lektion i den vanliga klassen, fast med gästspel av två eller tre modersmåls-pedagoger i varje klass.
I klass fem har läraren Nadine Rinderud hjälp av de två modersmålspedagogerna Ana Carbo Hernandez och Haydar Otlu. Temat är vatten. Eleverna delas in i smågrupper och får två upp-gifter. Första uppgiften är konstruerad som en tävling – att skriva en lista på vad vatten kan användas till. En av grupperna får ihop 50 punkter. Det räcker för att konstatera att vatten är väldigt viktigt för oss människor. Den andra uppgiften, som är att diskutera vattenanvändning i olika delar av världen, får de fortsätta med nästa vecka.
Haydar Otlu, modersmålspedagog i kurdiska, utsågs nyligen till förstelärare i Västerås. I hans uppdrag ingår bland annat att utveckla undervisningen, leda ämnesnätverk och att vara mentor för nya modersmålspedagoger. Enligt honom är det stor skillnad på Trollbacksskolan och många av de andra skolor han besöker.
– För det första är eleverna pigga här, för det andra är närvaron hundra procent. Det är en jättestor skillnad jämfört med att ha lektionen sent på eftermiddagen när eleverna är trötta, ser kamraterna leka utanför fönstret och ska iväg på fotboll eller andra fritidsaktiviteter.
En annan viktig skillnad är att han är på plats under ordinarie skoltid och även deltar på andra lektioner. Det har gjort honom igenkänd av alla elever på skolan, de hälsar på honom och ser honom som en lärare bland alla andra.
– Eleverna ser att vi är en del av systemet, vi är inte några som kommer utifrån. Det är viktigt för ämnets status och allt det här bidrar till att höja måluppfyllelsen.
Efter lektionen, när eleverna rusar ut på rast, samlas alla lärare i skolans matsal för en halvtimmes gemensam utvärdering och planering.
Förra året koncentrerades mycket av samarbetet kring mattebegrepp. Lärare och elever gick igenom samma begrepp under både modersmålsundervisning och ordinarie lektioner. Det gav genast resultat. När elevernas kunskapsnivå testades med så kallade ALP-tester visade det sig att de hade höjt sig dubbelt så mycket som normalt från höst- till vårtermin.
– Mattebegreppen är svåra och abstrakta. Men med hjälp av modersmålet kan du ge eleverna en större begriplighet. Forskningen visar ju också att de elever som läser modersmål får en större måluppfyllelse. Det är för att de får med sig de här skolorden, säger rektor Åsa Bergström.
Samarbetet mellan modersmålslärare och klasslärare är en del av skolans satsning på ett språkinriktat arbetssätt. Alla lärare har gått fortbildningskurser i genrepedagogik och skolan har ett svenska som andraspråkperspektiv på all undervisning.
– Vi har sett att det här är en framgångsväg. Det gynnar alla barn. Även de svenska. Det språkinriktade arbetssättet gör att de förstår texter på ett bättre sätt.
Men Åsa Bergström tycker att den interkulturella pedagogiken är en ännu större vinst. I och med att modersmålslärarna är inne i de vanliga klasserna blir det naturligt att alla elever får ett världsperspektiv.
– På ett direkt och naturligt sätt kan man under lektionerna jämföra och diskutera olika kulturer. Det skapar en medvetenhet om hur världen ser ut och förbereder våra elever för en global framtid.