Matcha, mixa och remixa. I kölvattnet av musikframgångar som Avicii och Swedish House Mafia har intresset för DJ-kulturen nått en ny generation. Vellinges kulturskola Artisten erbjuder kurser för unga som vill satsa på dansmusiken.
Last night a D.J.saved my life sjöng discosångerskorna i Indeep 1982. Nu 32 år senare är det DJ:n som blivit pånyttfödd. Vi följer med en mörk vinterkväll i Vellinge när tre killar släntrar in i en upplyst musiksal för veckans DJ-lektion.
Skivspelarna slås på och elektronisk dansmusik pumpar ur högtalarna och värmer upp luften. Toch, tuch, tu, tu, boom, boom, boom, boom, oor, oor. Tikititikititiiii. Doof, doof, bodum, bodum. Paus.
– Vi ska bara hitta något lika ösigt som det Olle brukar spela, säger läraren Erik Årman Assargård och lutar sig över displayen med låtarna på cd-anläggningen.
Ikväll ska Olle Theander 16 år testa att mixa ihop ett sångspår med en annan låt. Han har haft i läxa att hitta »acapellor« hemma och har med sig Is this love med Bob Marley från 1978. Snart svävar den gamle reggaerävens sträva röst över moderna housebeats. En otippad musikalisk ekvation, vilket är precis i linje med uppgiften. Man kan få till ett mer personligt sound genom att mixa låtar på ett knasigt sätt förklarar läraren. Det kan vara gammal house, 70- 80-talslåtar, rock eller grunge. Anything goes.
– Vad du mixar skapar ditt unikum som DJ-artist.
Men innan man mixar musiken ställer man in takten på de båda låtarna så de går i samma BPM, Bits Per Minute. Tonhöjden på sången ändras däremot inte.
– Låtarna ska gå ut samtidigt i samma tempo. Du ska höra att en låt kommer in och en annan försvinner ut, men utan att det blir något konstigt avbrott, förklarar Olle Theander.
Tempot landar ofta på 128 BPM, enligt Erik Årman Assargård. De flesta kommersiella houselåtar går i det. Han visar eleven hur man kan dra bort basen och lägga in några pauser och uppmanar sedan Olle Theander att testa lite olika effekter. Eleven drar på sig hörlurar.
– Det gick ju skitbra det där, eller sprang den i väg tycker du? säger läraren efteråt.
Olle Theander är rätt nöjd med tempot, men letar vidare efter andra låtalternativ.
Han spelar hellre låtar med mer melodi i, säger han och fortsätter experimentera.
Framtidsdrömmen är att bli DJ-artist under sitt alias Rootbeat.
– Jag behöver inte bli jättestor eller så, men jag vill kunna leva på musiken.
DJ-kursen hittade han genom sin mamma som kollade i Kulturskolans kurskatalog.
– Jag har alltid gillat house så jag gick på öppet hus där man fick testa, berättar han.
Sedan var han fast.
Några meter bort, hjälpligt ljudskyddad bakom en whiteboardtavla, står Elias Arkenstedt, 15 år, och spelar skivor med hörlurar på sig. Han blev också hitlockad av familjen. Hans storebror Zackarias Arkenstedt står i en studio i rummet intill. Han gillar lite »flummigare« dansmusik – progressiv och deep house där man kan bryta med den vanliga fyrtakten. (»Four to the floor!« är annars ett uttryck i branschen.) Zackarias Arkenstedt står och mixar mellan två låtar som han inte riktigt får ihop taktmässigt.
– De ser ut att gå lika fort, men sen är det som att den ena känns som den går saktare. Det låter som en dubbelkick i basen, säger han till läraren som kommit in i rummet.
De funderar på vad problemet kan vara.
– De här låtarna har ju fruktansvärt mycket ljud. Man får jobba mer med EQ då, säger Erik Årman Assargård.
Att använda equalizer och dra i bas, mellanregister och diskant är grundverktyg en DJ har i mixningen.
– Det är bara 26 decibel, så den dödar inte helt, fortsätter läraren.
Musiktermerna haglar. För en oinvigd är det ett eget språk, fyllt av teknik. Samtidigt är mixandet en handens kunskap. Och i slutändan handlar det om att anpassa musik för kroppen. Utan dansgolv ingen DJ.
– Jag dansar varje dag, säger Erik Årman Assargård till sina elever.
DJ-kulturen kanbetraktas som ett återbruk av andras musik, eftersom man oftast spelar andras låtar, men också som att man öser ner två låtar i en mixer och blandar till en ny drink . Man kan skapa något nytt där i mixen mellan låtarna och med effekter på mixerbordet. Som DJ upptäcker man dessutom ofta ny musik och återupptäcker gammal. Men att kalla det återanvändning är något Erik Årman Assargård vänder sig mot.
– Man återanvänder inte musik, som jag ser det, utan man använder den.
»Beatmatching« rätt takt, »cleana« snygga mixar och scennärvaro är några centrala moment på DJ-kursen. Läraren utgår annars från elevernas intressen och gruppen går igenom något nytt varje vecka. De har pratat en del om hur man får till ett bra set, en låtlista, som DJ. Är man »warmup«, alltså förband, på klubben, måste man till exempel visa respekt för huvudakten.
– När man öppnar klubben kanske man inte går ut med det hårdaste man har, instruerar Erik Årman Assargård.
Att känna in publikens stämning är också viktigt. Det handlar om låtval, energi och tempon … Eleverna får öva live när kursen på Kulturskolan kröns med en DJ-spelning på klubbstället Strandbaden under sommaren.
– Jag var nervös innan men när jag var där gick det bra, berättar Olle Theander.
Men det allra mesta på kursen handlar om att få till mixarna mellan låtar. Ungefär en minut brukar två låtar spelas samtidigt och det gäller att rytmen sitter och att musiken inte blurrar ihop. Till det kan man jobba med olika effekter, eller scratcha. Vissa DJ:er ropar i en mikrofon också – men det tycker läraren Erik Årman Assargård är lite »lökigt«. Själv har han hållit i DJ-kursen sedan i höstas. Till vardags är han låtskrivare, DJ och producent under artistnamnet Per Hammar. Det här är första gången han undervisar.
– Det är skitroligt att få prata med elever som är sugna på att spela house och techno om det man själv gör när man jobbar, säger han.
Kurser i DJ:ande tycks relativt ovanligt i Kulturskolan. Men i vår startar Artisten i Vellinge ännu en nybörjarkurs för högstadieungdomar.
– Man får börja från början med dem och utgå från deras tankar om vad de vill lära sig. Det första blir nog att få två låtar att gå i samma takt, tror Erik Årman Assargård.
Utrustningen som Kulturskolan köpt in, 6 cd-spelare och 3 mixerbord, är ganska dyr för unga att skaffa själva. Digital teknik har samtidigt gjort det enklare att DJ:a hemma bara med datorn. Men det är lite fusk, om man satsar på en riktig karriär, enligt läraren. Att mixa med cd/usb är visserligen inte lika svårt som på vinyl, men kräver takt- och melodikänsla.
Än så länge är det inga tjejer på kursen. Överlag är DJ- och dansscenen en manlig arena, med undantaget duon Rebecca och Fiona, de enda kvinnliga DJ:s som killarna på kursen nämner.
– Det är extremt grabbigt och det är fruktansvärt pinsamt. Jag har bett Kulturskolan försöka rikta nästa kurs mer mot tjejer för det är här det behövs. Ju längre man väntar med att börja spela desto svårare blir det att komma in senare. Här får du lov att lära dig med en lärare utan press och kan bli duktig innan du ger dig ut på marknaden, säger Erik Årman Assargård.
Det är tuff bransch, men de senaste åren har bjudit på en rad tunga internationella househits från svenska artister. Till och med 90-talsordet rave har fått en renässans, enligt Erik Årman Assargård. Han tror det är sammansmältningen av house och pop på topplistorna som gjort att fler unga får upp ögonen för dansmusik och DJ:ande.
– Det är som en tratt av kommersiell house som suger in dem.
Men om Kulturskolans elever blir miljonärer och stjärnor på Ibiza kan han inte rå över.
– Jag kan bara lära ut tekniken till en viss gräns. För att bli en riktigt bra DJ måste man ha något extra, skitbra set och en egen stil
Text: Elisabeth Richter