Skräp blir slöjd

En bowlingkägla blir smyckeshängare, gamla cd-skivor en skål och ett Bamse­pussel en hylla. Slöjdläraren Mattias Werner på Sjömarken­skolan i Borås har återbruk med sexorna.

Förväntansfulla flockas eleverna vid dörren in till slöjdsalarna. Snart ska lektionen börja. I träslöjdssalen doftar det välbekant av sågspån och slipdamm när barnen strömmar in och ivrigt plockar fram sina olika projekt.

Slöjdläraren Mattias Werner arbetar med återbruk för alla sexor i skolan.

– Det är roligt, det lockar fram elevernas egna idéer och man vet aldrig var man hamnar, säger han.

När lektionen börjat är det många händer i luften, eleverna vill rådgöra med Mattias Werner om sina projekt.

Filip Ivarsson har med sig några lp-skivor som han ska göra skålar av. Han tar fram en repig Roxetteskiva, Pearls of Passion.

– Du har väl inte tagit mammas favoritskiva, skämtar han.

Filip utrustar sig med tjocka handskar och varmluftspistol och Mattias visar hur han kan lägga lp-skivan på ett ställ och värma en bit i taget.

Mattias Werner har jobbat med återbruk i några år tillsammans med textilslöjdslärarna på skolan. När den ena halvklassen har återbruk i träslöjdsalen har den andra halvan återbruk i textilslöjden.

– Från början var det mera styrt, jag kunde säga: ta med en plåtburk så gör vi ett trälock, men vi har sedan ett par år ett öppet arbetssätt och jag tycker att vi vinner mer på det.

Nu utgår han från elevernas egna idéer. De får ta med sig överblivna grejer hem­ifrån och göra något annat av dem.

– Jag har låtit det vara öppet för att få fram roliga och kloka idéer. Alla hittar inte rätt direkt, en del har svårt att tänka ut vad de ska göra och andra har svårt att begränsa sig. I en del grupper triggar barnen varandra mycket och i andra grupper mindre. Men det finns mycket inspiration att få i sociala medier och på nätet och i böcker.

Ljudnivån i slöjdsalen är låg, barnen är koncentrerade och jobbar intensivt när de inte väntar på att få bolla idéer med Mattias Werner.

Spännvidden på projekten är stor. Oscar Qvist sågar ihärdigt för att göra en botten till sitt mjölkpakethus. Alva Emardson tillverkar ett katthus av en låda och resonerar med en kompis om hur hon ska gå vidare, Lovisa Proos sågar med maskinkontursåg ut hjärtan som ska kanta en anslagstavla gjord av en träfiberplatta, Rebecka Einarsson klipper till papp som ska täcka väggarna i hennes höghus av mjölkpaket och Rasmus Lundstedt skär till ett öskar ur ett mjölpaket av plast.

Ibland har eleverna en klar idé om vad de vill göra, ibland hittar de en rolig grej hemma och idéerna växer fram efterhand.

– Mira visste inte vad hon skulle hitta på med bowlingkäglan hon tog med sig, men hon diskuterade med oss lärare och med kompisar och kom på vad hon ville göra.

Nu tillverkar hon en smyckeshängare av bowlingkäglan; två vingar av ståltråd för att hänga smyckena på gör den till en ängel.

Det finns två skäl att jobba med återbruk, menar Mattias Werner: det uppmuntrar till miljömedvetenhet och till kreativiet.

– Resurshushållning ingår i kursplanen och återbruk skapar spännande diskussioner. Temat inbjuder till samtal om återvinning och att prata mycket miljö och hushållning med resurser. Vi ser filmer om återbruk och konsumtionssamhället och pratar om att tänka på jordens resurser, vad vi slänger och vad kan vi göra något av.

Sjömarkenskolan ligger i ett villasamhälle en knapp mil från Borås centrum. Det är ett område där de flesta har det gott ställt.

– Det gäller att få barnen att tänka till. Många gånger säger de att de inte har något skräp hemma. Familjerna slänger nog mycket men vi får locka fram att barnen ser det som återanvändbart, säger Mattias Werner.

Han menar att återbruk också tar fram elevernas fantasi och kreativitet.

Linnea Klasson har två projekt på gång samtidigt. Hon gör en skål av cd-skivor fullklistrade med Bamsebilder och ett underlägg där hon ska klistra bilder hon tagit ur tidningar och bilder på sig själv och sina kompisar.

– Det är jätteroligt med återburk, det är mycket mer fantasi i det här än i den vanliga slöjden. När man hittar saker får man mycket idéer om vad man kan göra med dom, säger hon medan flätorna guppar.

Efter att Linnea satt ihop cd-skålen med smältlim föreslår Mattias att hon kan förstärka den på insidan så den blir mer hållbar. Han påminner henne också om att hon till nästa gång ska ta med sig bilder på sig och kompisarna, tidningsbilder har hon redan.

Återbruk uppmuntrar också flexibelt tänkande hos barnen, anser Mattias Werner.

– Barn ska inte tro att det bara finns ett sätt göra saker på, att det bara finns en lösning. De måste lära sig att diskutera olika lösningar.

Återbruk ställer andra krav på läraren, lärarrollen blir delvis annorlunda.

– I vanlig slöjd vet vi lärare precis vad eleverna ska göra. Ska de göra en låda vet läraren varje steg. Här får man improvisera, och läraren vet inte alltid bäst.

Mattias Werner påpekar att man som lärare vid återbruk inte får ha för stort kontrollbehov: alla elevernas projekt löper inte smärtfritt hela tiden. Och vid vanlig slöjdundervisning kan läraren köpa in material i god tid men här måste kanske inköpen göras från vecka till vecka. Tidigare på lektionen fick Mattias tala om för Ida Carlsson att sprayfärgen inte hade kommit till hennes smyckeshängare som hon tillverkar av ett trasigt cd-ställ.

Eftersom läraren inte alltid vet bäst öppnar det för initiativ från eleverna.

– De kan hjälpa varandra, komma med idéer och bolla med läraren hur man kan göra.

Återbruk som slöjdtema är inte bara nyttigt utan också roligt, det märks tydligt på elevernas engagemang.

– Det är spännande att testa nya saker. Vid återbruk är man inte beroende av en viss teknik, det finns inte ett givet svar, utan man får prova sig fram, säger Mattias Werner.

Megan Kek sliparenergiskt på en träskiva med ett påklistrat Bamsepussel som ska bli en hylla. Mattias hjälper henne att hitta rätt instruktionsvideo på slöjdsalens Ipad när hon ska märka hyllplanen för hopfästning. Han använder sin egen Youtubekanal i undervisningen.

– Jag jobbar mycket med instruktionsfilmer för att vägleda eleverna. Barnen ska känna att de är så självständiga som möjligt. Filmerna är ett jättebra komplement men det tar tid att bygga upp filmbanken.

Efter att ha haft återbruk för sexorna i några terminer tycker Mattias att det går allt lättare.

– Kanske vi lärare lägger fram uppgiften bättre nu. Det kan också ha spridit sig i skolan vad tidigare sexor gjort så eleverna vet vad som väntar.

Mattias Werner skulle gärna se att hans sätt att arbeta med återbruk skulle få vidare användning i Sjömarkenskolan.

Vi har diskussioner om att återbrukstemat ska leda till ett ämnesövergripande arbete i hela skolan, säger han.