Gruppintervjuer med lärare som hade olika ämnen och som skulle kunna bilda ett framtida arbetslag. Det var framgångsreceptet när Globala gymnasiet i Stockholm byggde upp sin verksamhet.
En viktig orsak till framgången med Globala gymnasiet var att mycket kraft lades på att anställa rätt lärare under de år då skolan byggdes upp. Det anser Lars Benon, initiativtagare och skolans rektor de första sju åren.
– Det var en process där många var inblandade.
När Globala gymnasiet i Stockholm startade för snart tio år sedan hade skolan sex lärare och knappt hundra elever. Rekryteringen av nya lärare pågick i takt med att skolan växte, vilket innebar fem till åtta nya lärare varje år. När skolan var fullt utbyggd hade den fyra program, 38 lärare och nästan sexhundra elever.
– Det handlade om att få rätt personal och att hitta personer som stod pall för att jobba med ett utvecklingsarbete.
Idén med gruppintervjuer fick Lars Benon när han arbetade med uppdragsutbildningar åt Länsarbetsnämnden. På 40 veckor skulle arbetslösa akademiker utbildas till lärare.
Det var många sökande och han ville testa om det gick att göra en form av gruppintervju. De som intervjuades skulle få en idé om hur det är att vara lärare. De som höll i intervjuerna skulle se om de sökande skulle kunna bli lärare. Det skulle helt enkelt ge mer åt alla inblandade.
– Det fungerade bra! Jag tog med mig idén och omformade den när vi skulle starta en gymnasieskola.
Att rekrytera är en process – från annons till anställningsavtal. Annonser är ofta alldeles för allmänt utformade, tycker Lars Benon.
– Våra var utförliga och beskrev noga vilken skola det var och vad vi förväntade oss av lärarna.
Det viktigaste, förutom samarbetsförmåga, var att de sökande skulle vara med om att bygga upp en ny skola. Ett annat krav var att alla – oavsett lärarkategori – skulle vara intresserade av globala utvecklingsfrågor.
– Trots att det verkade krävande fick vi väldigt många sökande.
Till varje tjänst valdes fem eller sex lärare ut. Innan mötet fick alla ett brev med information om hur intervjun skulle gå till och vem som skulle hålla i den – vilket oftast var rektor och biträdande rektor. Det var viktigt att de sökande var medvetna om att de hade olika ämnen och var ett tänkt arbetslag. I princip skulle alla kunna få jobb, känslan skulle vara att de inte var konkurrenter, förklarar Lars Benon.
I brevet stod också att det skulle finnas observatörer vid mötet, en lärare, en psykolog samt en elev som var utbildad för uppdraget. Alla sökande fick i uppgift att välja ut något från sin egen undervisning som de ville prata med de andra om.
Det blev bra samtal om läraruppdraget, didaktik, värdegrund och kunskapssyn, konstaterar Lars Benon.
– Vi satt i tre timmar och hade ganska avancerade pedagogiska samtal där lärarna skulle lyssna, reflektera och prata med varandra.
Intervjuerna avslutades med en utvärdering. Målet var att alla skulle tycka att upplevelsen hade varit intressant och kul. En del lärare var nervösa innan, men när de väl satt i samtalet så släppte det, tror han.
Observatörernas uppgift var att titta på de sökandes elevsyn, pedagogik, didaktik och kommunikationsförmåga. Efter intervjun hade rekryteringsgruppen ett snabbt möte där de sammanfattade sin bedömning och resonerade ur lärar-, skolledar-, elev- och psykologperspektiv. Målet var att alla skulle få snabb feedback.
I de individuella intervjuerna testades sedan ämnes- och didaktikkunskaper. Till slut kom det allra svåraste – att välja. Konsensustanken var viktig, men rektor hade sista ordet, poängterar Lars Benon.
– Men om eleverna var tydliga med att de inte stödde valet så hade det stor betydelse.
Resultatet blev en mix av erfarna och nyutexaminerade lärare.
– Vi hittade rätt personer som var nyfikna, ville göra något nytt och tydligt visade att de kunde samarbeta.
När anställningskontraktet väl var påskrivet var det viktigt att stötta de nyanställda, berättar han. Det skedde framför allt genom ett mentorssystem. Alla var också med i någon form av utvecklingsarbete på skolan.
– Jag såg en fantastisk utveckling hos lärarna!
Rekryteringsprocessen ledde till att lärarna stannade kvar. Skolan fick snabbt ett bra rykte, konstaterar han.
Tack vare skolans snabba utveckling fick Globala gymnasiet redan efter fyra år starta en av de tio första spetsutbildningarna i Sverige. En annan rolig bieffekt är att det i dag finns nio lärare på skolan som forskar, påpekar Lars Benon.
Arbetssättet med gruppintervjuer påminner om läroplanens uppbyggnad, tycker han.
– Man börjar i värdegrunden och inte i kursplanerna. Många hoppar över det.
Svårigheten är att modellen är tidskrävande. Under uppbyggnadstiden genomfördes, beroende på hur många sökande det var och hur behovet såg ut, mellan sex och åtta gruppintervjuer varje år.
– Vi lade ner mycket tid och många var inblandade, men det var värt det.
Han tror att alla skolor skulle kunna arbeta på ett liknande sätt när de bygger upp sin verksamhet.
– Grunden för att en skola ska fungera i dag är att lärare kan samarbeta.