Studenten är den framtida kollegan

Förskollärare tycker att det är viktigt att arbeta där det finns många med samma utbildning. På Runby förskolor i Upplands Väsby är i genomsnitt två av tre på varje avdelning förskollärare. Det är en viktig anledning till att det är ganska lätt att rekrytera nya, menar Annica Lindell som är biträdande förskolechef.

– Jag vet att det är svårt för en del andra förskolor att hitta förskollärare, men vi har hittills inte haft det.

På de två och ett halvt år som hon varit chef för Ringblomman och Skogsdungen har hon anställt sju förskollärare.

– Vi har haft ganska många sökande på varje tjänst. Det är också ganska vanligt att förskollärare har hört talas om oss och undrar om det finns någon ledig tjänst.

Vid anställningsintervjuerna finns det alltid representanter från avdelningarna med och väljer ut och intervjuar. Samtalen handlar mycket om barnsyn och erfarenheter av relationer till föräldrar, berättar Annica Lindell.

– Det är arbetslaget som ska få en ny kollega. Vi har haft en förmåga att välja de som passar.

Eftersom Upplands Väsbys kommun har ett samarbetsavtal med Stockholms universitet är alltid flera studenter, som kommit olika långt i sin utbildning, knutna till förskolorna. Annica Lindell ser dem som en viktig rekryteringskälla.

– De är våra framtida kollegor. Vi vill ge dem den bästa utbildningen. Det är viktigt även om vi inte kan behålla dem.

De blivande förskollärarna är också viktiga ryktesspridare. Att fråga var någon haft sin verksamhetsförlagda utbildning och att prata om den gamla arbetsplatsen är vanligt.

– Deras nya arbetskamrater ska tycka att de fått en bra utbildning och en bra VFU.

Kontakten med universitetet är även betydelsefull för förskolorna. Den håller dem uppdaterade och skapar tillfällen att reflektera över arbetssätt, betonar Annica Lindell.

Studenterna är oftast på samma avdelning och har samma mentor genom hela utbildningen. De är med i alla pedagogiska diskussioner, på föräldra­möten och föräldrasamtal.

– Vi vill att de ska känna sig som kollegor och att de är på en arbetsplats där de vill arbeta. Här får man fortbildning och mycket pedagogiska diskussioner.

Mentorerna är de närmaste förebilderna. Studenterna ska under hela utbildningen känna att de kan söka sig till dem – även när de inte är på VFU.

– Studenterna är viktiga och har ansvar. De ska få prova på det de vill. Känner de att vi litar på dem vågar de ta för sig. Men det är en balansgång, de får inte känna sig utnyttjade.

Carola Nyholm är förskollärare och en av mentorerna på Ringblomman. Just nu är hon handledare för två studenter. Att vara mentor är intressant, viktigt och utvecklande både för egen del och för förskolan, tycker hon.

– Jag tänker att det är en framtida kollega. Ser vi något problem måste vi kunna lösa det.

Att få mentorsutbildning var viktigt, även om den inte är ett krav. Den gav verktyg och material inför samtalen med studenterna.

– VFU:n är en egen kurs och det är jag som är läraren. Sedan är det universitetet som bedömer uppgifterna som de arbetar med.

Studenter säger ofta att de saknar den praktiska biten i sin utbildning. Och det är en sak att träna på universitetet, men en helt annan sak att till exempel möta en mycket stressad förälder i tamburen, konstaterar hon.

– Det är så viktigt att få den erfarenheten. Det är då de utvecklas och kan sätta ord på det de läst. Det är självklart att jag ska ge dem så mycket jag kan.

Carola Nyholm har precis börjat en mentorsutbildning för introduktionsåret. Kursen, som pågår under en termin, är på 7,5 poäng. Efter utbildningen kommer hon även att vara bollplank åt nyutbildade förskollärare.

– Jag hade själv tyckt att det hade varit skönt att ha en mentor, bland annat för att jag kom till en helt ny kommun. Att veta vart man ska vända sig för att få hjälp är en viktig bit.

För egen del tycker Carola Nyholm att bra, utbildade kollegor är det viktigaste. Att vara ensam förskollärare och leva upp till läroplanen är tungt.

– Tittar man på uppdraget att utveckla barnen så krävs det att man har utbildning. Vi har två förskollärare per avdelning, det gör att man kan dela upp ansvaret.

När Maria Elgebrant, som går fjärde terminen på förskollärarprogrammet, kom till Ringblomman fick hon en mentor.

– Handledarna är jätteviktiga. De ska vilja att studenterna utvecklas. Men det ligger naturligtvis också ett stort ansvar på mig. Jag styr själv hur mycket jag frågar om jag får testa olika saker.

Det är skönt att ha en specifik person att vända sig till och att en gång i veckan, i lugn och ro, titta på VFU-mål och projektarbeten och även kunna diskutera andra saker som har med yrket att göra, tycker hon.

– Jag har fått en positiv upplevelse.

Om två år är Maria Elgebrant färdig förskol-lärare och hoppas på en tjänst i Upplands Väsby kommun. Eftersom hon är nyexaminerad vill hon helst inte vara ensam förskollärare i arbetslaget.

Det finns många saker som är viktiga på en bra förskola, tycker hon, och nämner bland annat barnsyn och ett öppet arbetslag med en vilja att utvecklas som viktiga förutsättningar.

– Jag har hört av kompisar om ställen som inte fungerar så bra.

Att rekrytera nya förskollärare är viktigt, men minst lika viktigt är det att behålla de erfarna. Även om man har arbetat länge på samma ställe ska man få utmaningar och fortbildning och känna att det pedagogiska arbetet hela tiden går framåt, poängterar förskolechef Annica Lindell.

– Det ska inte bara vara ett ställe där man trivs, utan också ett ställe där man utvecklas.

En gång i veckan är det pedagogiskt forum, då möts en pedagog från varje avdelning och diskuterar barnens arbete. Alla deltagare har med sig aktuella projektarbeten, delger och handleder varandra. Det fungerar bra, tycker Annica Lindell, och gör att även hon är insatt i det som händer.

– Avdelningarna hjälper varandra. Det ska inte finnas prestige mellan dem.

Även avslut ska behandlas med omsorg, anser hon. När någon slutar, vill prova nytt eller flyttar kommer den personen att prata om sin gamla arbetsplats på den nya.

– Det är inte alltid så lätt att sluta och gå tre månader och vara obekväm. Det vill jag aldrig att det ska hända här.