Framgång oavsett bakgrund

Det här är en utveckling som tvingar kommunerna att agera. I våras tog Malmö stad det drastiska beslutet att lägga ned Rosengårdsskolans högstadium – en åtgärd som tvingades fram av en nedåtgående spiral med elevflykt och allt sämre skolresultat.

Men även i mindre städer är skolsegregation ett problem. I Falköping försöker man lösa det genom att i princip byta upptagningsområde för centralortens två högstadieskolor. Kyrkerörsskolan, en gammal välansedd realskola, har under senare år varit ett högstadium med relativt höga betyg. Nu har andelen elever med utländsk bakgrund ökat från 5 till 20 procent trots att reformen ännu inte är genomförd fullt ut.

Den här tisdagsmorgonen på vårterminen har klass 7B en samarbetsövning. Eleverna tar upp plastkort med namn på olika kroppsdelar som de ska hålla fast mellan sig. De ler blygt, skrattar och pushar varandra.

– Axel! Fort nu! Håll fast den med pannan mot hennes axel.

– Mage! Hur gör vi nu?

Ju fler plastkort desto mer komplicerat blir det. Efter en kort stund är eleverna insnärjda i varandra likt en stor knut. Mentorn och svenskläraren Annette Carlstén berättar att klassen haft flera liknande övningar.

– Det har gjort att de arbetar bättre som grupp. Vi arbetar mycket med att få alla att känna sig delaktiga.

Mer värdegrundsarbete och mindre klasser är två åtgärder som den nya elevsammansättningen har tvingat fram. Skolan har också anställt en extra speciallärare, förstärkt engelskan eftersom många utlandsfödda har brister där, och lägger alltid svenska och svenska som andraspråk parallellt i schemat. Dessutom har de börjat med så kallade målpass en gång i veckan – en form av frivilliga extralektioner eller läxhjälp.

– Vi har fått tänka nytt och diskutera hur vi möter eleverna. Det är alltid svårt för de elever som inte har svenskan eftersom språk och kommunikation är centralt i skolan. Men det är viktigt att vi inte ändrar allting. Vi vill ha kvar samma höga förväntningar och inte tänka för mycket på elevernas bakgrund, säger Charlotta Robson, rektor på Kyrkerörsskolan.

Ett par hundra meter därifrån, på andra sidan en park, ligger Centralskolan. Det är den gamla folkskolan som på senare år varit en F–9-skola med elever främst från de centrala hyresbostadsområdena i Falköping. I och med rockaden med upptagningsområden har de fått en blandning av elever som bättre motsvarar hur det ser ut i kommunen i stort. Andelen elever med utländsk bakgrund har minskat från 45 till 30 procent. Skolans rektor Margareta Högberg säger lite tillspetsat att de går från att vara ”en mångfaldsskola till en kunskapsskola”.

– Lärarna i de årskurser som har hunnit bli mer blandade jobbar mer med kunskapande eftersom de eleverna redan har språket och kulturen. Vi har redan märkt att det blir ett högre meritvärde och en högre måluppfyllelse.

Margareta Högberg tycker att de nya elevflödena var ett ”modigt politiskt beslut” och tror att det kommer att gynna både kommunen som sådan och eleverna.

– Det är fler i kommunen som får ta del av mångfalden. Personal, elever och föräldrar kommer att få uppleva att den berikar. I skolan vinner eleverna i förståelse för varandra och i konsten att samarbeta. De får en kulturkompetens och en riktig bild av hur Sverige ser ut i dag. Det berikar också religion, samhällskunskap och många fler ämnen som kan dra nytta av ett mångkulturellt klassrum.

Både Margareta Högberg på Centralskolan och Charlotta Robson på Kyrkerörsskolan säger att elever och föräldrar över lag har varit positiva. Det är nästan bara elever med äldre syskon som utnyttjat det fria skolvalet till att få gå i den skola de traditionellt skulle ha tillhört. Det faktum att skolorna ligger nära varandra och har ett samarbete har antagligen underlättat processen. Liksom frånvaron av konkurrerande friskolor.

Nu i höst kommer dock två friskolor som kan förändra spelreglerna.

– Vi hade den stora turen att friskolor inte fanns när förändringen genomfördes. Nu har alla fått chans att se hur det blev det här första året. Om de byter till friskolan är det i alla fall inte av rädsla för något nytt och annorlunda, säger Margareta Högberg.

En kommun som har gjort liknande försök som Falköping är Katrineholm. Där blev kommunen uppvaktad av svenskfödda föräldrar som var oroliga över deras barns språkutveckling i den alltmer invandrartäta Nyhems-skolan.

– Vi förstod föräldrarnas oro och vi tycker att det är viktigt att skolorna speglar samhället. Vår ambition var att skolorna skulle vara mer blandade, säger Anneli Hedberg, socialdemokratisk ordförande i bildningsnämnden.

Kommunen lyssnade på föräldrarna och 2010 lades Nyhemsskolans tidigaredel, årskurserna F–5, ned. I stället placerades eleverna ut på två andra skolor.

– Det blev en bättre blandning av elever. Sedan har friskoleetablering och många nyanlända barn gjort att det har varit svårt att kunna styra över det här. Vi har fortfarande en ganska bra mix på våra kommunala skolor. Däremot har friskolorna ingen bra mix. Det är främst svenska föräldrar som valt dem, säger Anneli Hedberg.

Malmö har sedan tidigare positiva erfarenheter av att integrera elevgrupper. På grund av en ombyggnad fick Linnéskolan, i den rika villastadsdelen Limhamn, för ett par år sedan ta emot elever från närliggande Kroksbäcksskolan, i den socioekonomiskt utsatta och invandrartäta stadsdelen Kroksbäck. Trots inledande protester, bråk och viss elevflykt blev det till slut ett lyckat projekt. Eleverna från Linnéskolan behöll sina relativt höga betyg och Kroksbäckseleverna höjde sina betyg. Enligt en rapport av Berit Wigerfelt vid Malmö högskola berodde det främst på kamrateffekten, det vill säga att eleverna från Kroksbäck hamnade i en mer studiemotiverande miljö.

Nu hoppas Anders Malmquist, skoldirektör i Malmö stad, att eleverna från Rosengårdsskolans högstadium ska gynnas när skolan läggs ned.

– Vi måste konstatera att vi inte har lyckats. Vi har försökt att förbättra resultaten i många år och kan inte se på när så många elever år efter år misslyckas att få gymnasiebehörighet. Vår utredning visar att det saknas förutsättningar att under överskådlig tid göra någon förändring, säger han.

Skolans 140 elever har från och med i höst placerats på ett 20-tal andra högstadieskolor runt om i staden. Det ska leda till bättre integration och till att eleverna kan dra nytta av ett mer positivt studieklimat.

– Vi har haft ett starkt elevperspektiv i hela den här processen. När eleverna från Rosengård integreras i andra skolor tror vi att deras resultat kommer att förbättras.