"Läsning och lärande blir svårare och mer tröttande när man tvingas läsa på en skärm", skriver Thomas Nygren som är postdoktor i digital humaniora.
Som forskare i digital humaniora och lärande mitt i Silicon Valley är det tydligt att den digitala utvecklingen i den svenska skolan behöver åtföljas av eftertanke och kritisk reflektion. Här i Stanford vid världens främsta universitet vad gäller digital utveckling framhålls tryckta texter som en självklar vinnare över skärmläsning. När det gäller att ta in ny kunskap är det papper som gäller. Böcker och artiklar läses i nio fall av tio i tryckt format enligt världsledande producenter av digital litteratur, såsom HighWire Press och Stanford University Press. Deras respektive VD:ar, Thomas Rump och Alan Harvey, uppger utifrån säkra data om sina kunders sök- och köpmönster att forskare tar till sig kunskap genom att läsa utskrifter och tryckta böcker. Sökningar görs på nätet. Inläsning och eftertanke sker nerkopplat. När smarta människor själva får välja hur de ska ta in ny kunskap väljer de således mycket sällan e-böcker eller läsning online. Frågan är varför svenska ungdomar ska tvingas vandra en svårare väg till kunskap?
Kanske är unga bättre digitala läsare än forskare? Inte enligt vår tidigare forskning och den forskning som har uppmärksammats av Daily Post i Palo Alto. Tidningen hänvisar till forskning i Norge som bekräftar det som alla redan tar för givet, läsning och lärande blir svårare och mer tröttande när man tvingas läsa på en skärm. I de rika och extremt målfokuserade skolorna i området satsas stora pengar på digitala plattformar för att lägga upp läxor och ge studiestöd, men läsning och anteckningar sker i tjocka böcker – med papper och penna som främsta arbetsmaterial. Fina dyra datorer används vid utvalda tillfällen och i separata ämnen såsom datakunskap – där ungdomarna lär sig hantera värdefulla digitala verktyg utanför de sociala medierna. Kanske är det liknande balans som behövs i dagens svenska skola?