I september publicerades Skolinspektionen en kortrapport om skolors brister i arbetet med betygsättning. Sexton grundskolor och sju gymnasier, både fristående och kommunala, ingick i granskningen och valdes ut för att de hade stor variation mellan elevers resultat på nationella prov och elevers betyg.
Vad såg ni i er granskning?
– Vi såg att det skilde mycket skolorna emellan i hur man arbetade. Ibland fanns det ett forum för lärarna att prata bedömning och betyg, men många gånger lämnades lärarna ensamma med detta. Rektor tror ofta att det finns ett forum för att diskutera bedömning och betygsättning för att det finns mötestid för lärarlagen, men vi såg att den tiden äts upp av annat. Rektor behöver prioritera diskussioner om betyg och bedömning, och själv vara med i dessa diskussioner, säger Bo Jersenius, som är undervisningsråd på Skolinspektionen.
Vad för slags struktur behöver rektor skapa?
– I en skola vi besökte hade respektive ämneslag till exempel diskuterat utifrån kunskapskraven var de tyckte att gränsen gick för ett betyg E. Det är väl en utmärkt diskussion att ha! Syftet med en sådan diskussion är att få en gemensam bild av vad kunskapskraven står för. Om man inte har en gemensam syn blir det upp till var och en att tolka de här sakerna, och då finns det en fara för att betygen inte blir rättssäkra och likvärdiga.
Varför ska rektor vara med i diskussionerna?
– Rektor kan tillföra ett ledningsperspektiv och ett helhetsperspektiv för skolan, kanske föra minnesanteckningar och själv få en överblick över samtalen som förs på skolan. Det här är en ledningsfråga! Man måste se till processen som helhet. Betygsättning handlar inte om vad läraren gör dagen när betyg sätts, utan allt som hänt fram tills dess.
I rapporten står att rektorer bör göra en systematisk uppföljning och analys av relationen mellan elevers resultat på nationella prov och elevers betyg. Varför då?
– Om det finns en stor avvikelse mellan resultaten på de nationella proven och betygen kan det vara en indikation på att man behöver se över sina rutiner för bedömning och betygsättning. Man bör analysera och klargöra vad avvikelsen beror på. Men en avvikelse behöver i sig inte betyda att betygsättningen är felaktig. Det beror på hur man jobbar i övrigt, om man har en process som är rimlig och ett allsidigt underlag behöver inte detta vara något problem.
Hur gör man en sådan analys? Vem bör vara med i arbetet?
– Lärarna kan göra en analys i ämneslagen medan rektor gör sin egen analys, och så kan man mötas i en diskussion kring det man sett. Vi har träffat rektorer som utifrån sin analys till exempel lämnat ett frågebatteri till lärarna som de fått diskutera och svara på.
Vilket stöd kan rektor få i detta arbete?
– Stöd finns i form av olika allmänna råd kring betyg och bedömning från Skolverket. Sedan samarbetar man ofta inom kommunen. Man kan till exempel ta upp frågan i rektorsgruppen. Förvaltningen och huvudmannen kan initiera de här diskussionerna.