De lärare som inte får en bra introduktion riskerar att lämna yrket. Det säger Åsa Morberg, docent i didaktik, som har forskat på betydelsen av en vettig start.
Det talas om den så kallade praktiska chocken, mötet med verkligheten som drabbar varje nybliven lärare och förskollärare. Den undkommer ingen, men det finns sätt att mildra den. Ett bra introduktionsår är ett sätt, säger Åsa Morberg som tillsammans med kollegan Ulla Lindgren har skrivit boken Introduktionsåret – vägledning för mentorer och lärare.
Speciellt viktigt har introduktionsåret blivit i takt med att lärarutbildningarnas praktikperioder har skurits ner, menar Åsa Morberg.
– Du kommer ut och är teoretiskt stark men inte praktiskt erfaren. Med en ordentlig introduktion har du stöd att parera det där. Annars riskerar du att lämna yrket ganska snabbt.
Satsar man inte på en bra introduktion av nybakade studenter riskerar man att få sämre kvalitet på kollegerna framöver, säger Åsa Morberg. Mycket av kompetensen grundläggs under den första tiden i yrkeslivet.
– Man blir snabbare en person som kan ta del av utvecklingen i yrket, säger hon. Det är en riktigt bra investering i skolmiljön.
Åsa Morberg har i sin forskning sett att kvaliteten på introduktionsåret varierar med skolform och chefens intresse. Det tenderar också att vara bättre anordnat på förskolor och i de tidiga årsgrupperna i skolan. På gymnasiet är det mer si och så. Det kan delvis bero på att ämneskunskaperna betonas mer i högre åldrar, tror hon.
– Men det kan också ha med barnen att göra. I de lägre åldrarna reagerar de direkt om en lärare inte fungerar. Gymnasieelever har kanske en högre tolerans.
Agneta Persson är frilansjournalist.