En sak man kan konstatera är att jobbet lockar flest kvinnor. Ungefär hälften av skolledarna på gymnasiet är kvinnor. Bland rektorer inom grundskolan är andelen kvinnor 70 procent, och bland förskolecheferna 90 procent. Vissa söker självmant jobbet, andra blir uppmuntrade till det.
Att göra karriärär förstås också en betydande drivkraft för den som blir skolledare. Det är också en av anledningarna till att skolledare byter jobb, vilket bland annat många av deltagarna på rektorsprogrammet gör under utbildningens gång. Att skolledare bara stannar några år på varje ställe behöver alltså inte tyda på missnöje.
– De flesta jag har mött på sistone har haft positiva skäl till jobbytet. De har gått vidare i karriären, från en mindre enhet till en större, till exempel, säger Monika Törnsén.
Till viss del är karriär också en av anledningarna till att vissa lämnar yrket; de får jobb på förvaltningen till exempel.
– Att skolledare går vidare till andra jobb är egentligen inte konstigt. Jobbet är komplext och kräver en hel del.
Skolverket samlar in statistik om deltagarna på landets rektorsprogram. Där kan man se att många förskolechefer kommer från förskolan, medan rektorerna ofta varit lärare. Cirka 15 procent av rektorerna har annan akademisk bakgrund än lärarexamen.