Att släppa in estetiska uttryckssätt i skolans alla ämnen är inte bara ett uppdrag enligt läroplanen. Det är ett villkor för att er elever ska klara kunskapsmålen, ja rentav för att kunna skapa sig själva som individer.
Det betyder att alla lärare ska utveckla sin undervisning med inriktningen att berättelser, utforskande, skapande och problemlösning ska förbereda eleverna för framtiden. I de naturvetenskapliga ämnena kemi, fysik och biologi anges att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Eleverna ska ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle. I matematik ska undervisningen ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.
Både förskolans och grundskolans läroplaner lyfter fram processer, estetik, natur och samhälle som viktiga komponenter i lärandet. Estetiken har därmed fått en given plats i vår syn på kunskap och bildning. I förskolans läroplan betonas att barnen ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig.
Man lyfter fram att eleven ska bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Det står även att arbetslaget ska ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer.
Vad är då estetik i pedagogisk mening? Den danska medieforskaren Kirsten Drotner har i sin forskning tagit fasta på hur barn och unga gestaltar sina erfarenheter. Hon ställer sig frågorna: Hur kommer det sig att så många barn och unga använder sig av estetiska uttrycksformer för att frigöra sig och upptäcka sig själva? Varför är estetiska uttryckssätt så viktiga för barn och ungdomar? Drotner har myntat ett begrepp som blivit viktigt för den aktuella forskningen inom estetik och pedagogik: ”Konsten att skapa sig själv.”
Med utgångspunkt i den psykoanalytiska teorin om ett omedvetet och ett medvetet jag menar Drotner att bryggan mellan det omedvetna och det medvetna alltid måste finnas för att människan ska kunna utvecklas och finna sin identitet. Det är så ofta som vi, inom skola och utbildning, hamnar i det redan färdiga, det redan sagda, det redan skrivna, det redan spelade. Och sedan ska vi bara upprepa.
Kirsten Drotner menar att barn och ungdomar söker nya konstnärliga uttryck och förmedlar sina tankar och känslor till omvärlden. Ungdomskultur kan därför inte endast förstås som estetiska objekt utan måste också tolkas utifrån sina sociala funktioner. De estetiska val vi gör kan förstås som uttryck för den position vi intar i ett socialt sammanhang, på nätet liksom genom klädval, vänner, bilmärken och mobiltelefoner.
Drotner hävdar de estetiska uttryckens nödvändighet under barns och ungdomars hela uppväxt som ett sätt att kanalisera identiteter och att skapa kultur i ett samhälle. Om det inre inte får gestaltas och andas kommer människor att psykiskt ”koka över” och kanske agera utan kontroll eller helt vid sidan av samhället.
Estetiken som gestaltad erfarenhet, där estetik blir en slags reflektion över det levda livet, hänger samman med det som professor Sara Danius lyfte i radioprogrammet Filosofiska rummet i januari i år: att estetiken överför det vi erfar. Hon säger:
– Estetiken är ett vidöppet fönster. En uppsättning frågor, hur många som helst. Vilka frågor vi ställer, och en reflektion över hur vi ställer våra frågor.
Danius lyfter nödvändigheten av reflektion. Hennes förtydligande av estetiken som ett vidöppet fönster kan användas som metafor för hur en lärare kan se på sina elevers erfarenheter som behöver gestaltas i ett klassrum. På så sätt kopplas estetik som gestaltad erfarenhet till reflektionen som betydelsebärande element i undervisningen. I Lgr 11 står det redan i första kapitlet, på sidan 10:
”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.”
Ansvaret att främja estetiska lärprocesser i undervisningen ligger alltså på varje lärare. Det kan ske genom att öppna upp undervisnings- och redovisningsformerna så att eleven får möjlighet att åskådliggöra och utforma sitt kunnande på många olika sätt. Elevernas delaktighet och inflytande fördjupas genom att kunskaper och färdigheter kan gestaltas med många olika språk, i vidgad mening, och på många olika sätt.
För att kreativitet och skapande ska komma till stånd i skola och utbildning krävs en ökad lärarkompetens inom det estetiska området. De skolor som snävt satsar på att förstärka enbart svenska, engelska och matematik urholkar möjligheterna till ökad måluppfyllelse i skolans alla ämnen. En lärare behöver ha en rik uppsättning av metodiska verktyg för att stimulera alla barns lärande. För att utveckla barns tänkande i exempelvis matematik behöver de estetiska perspektiven förstärkas; om vi ska förstå abstrakta begrepp och förhållningssätt behöver vi utveckla fantasi och kreativitet.
Att lära sig tänka själv, stå för sin åsikt, utveckla sin tanke och tänka tillsammans med andra är förmågor som är viktiga att odla i en demokrati. De utgör grunden för yttrandefrihet i ett samhälle med en värdegrund som handlar om alla människors lika värde.
Ett estetiskt förhållningssätt innebär att öppna samtalet i klassrummet så att varje elev vågar samtala, tänka högt och delge gruppen sina erfarenheter. Eleverna ska vänja sig vid mångfald, så att det inte blir farligt att inte tillhöra normen i majoritetssamhället. På så sätt bidrar också klimatet i klassrummet till att motverka mobbning i skolan mellan barnen.
Det betyder att varje lärare behöver utveckla ett arbetssätt där varje elevs tankar, samtal och gestaltning kommer till uttryck – i skolans alla ämnen. Och olika uttrycksformer i skolans alla ämnen handlar om att förverkliga estetiska lärprocesser. Det gynnar en kunskapsutveckling där eleven får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. Alla språk, alla delar av språkutvecklingen, ska användas: talspråk, skriftspråk och de estetiska språken (musik, bild, dans, teater, form, media etcetera) för att formulera och gestalta elevens lärande.
I dag börjar de estetiska lärprocesserna bli en naturlig del av skolans kunskapssyn, inte bara i läroplanstexterna utan även i skolans vardagsarbete. Många kommuner och skolor ser stora möjligheter att utveckla skolan på detta sätt för att få fler elever som klarar kunskapsmålen.
Nu har vi i Sverige fått en läroplan som rimmar med samtidens krav på ett brett kunnande hos medborgarna. Varje forskare, tekniker och ingenjör behöver också kunna omfatta estetiska och etiska aspekter i sin verksamhet. Vi säljer i dag mobiltelefoner och bilar där teknik och estetik skapar en helhet.
Likaså ställer tiden krav på varje människa att skapa sig själv. Med många olika verktyg kan det bli möjligt.