Det är viktigt att eleverna förstår hur bråk, procent och decimaler hänger ihop. Därför arbetar Anna Perssons elever med alla områden samtidigt. – Det man har förstått kommer man ihåg.
Terminen är en vecka gammal och sjuorna i Kilafors skola är fortfarande förväntansfullt spralliga. Det är en hel del praktikaliteter med schema, läxläsning och upplevelser från teambyggardagen i skogen att avhandla.
I dag ska klassen ha ett långt matematikpass och göra en stor, gemensam fusklapp där de ska skriva olika tal i bråk-, procent- och decimalform.
– Det är ett bra sätt att kolla av var eleverna ligger och se om de har förstått hur uttrycksformerna hänger ihop. Vi jobbar mycket i grupp, så det gäller också att se hur grupperna fungerar, förklarar matematiklärare Anna Persson.
Hon inleder med att skriva upp vad dagens lektion ska innehålla på vita tavlan. Först blir det genomgång, sedan arbete i grupperna samt färdighetsträning på de sprillans nya datorerna.
– Är ni med på vad vi ska göra?
Hon ritar en kvadrat, delar in den i fyra delar, skuggar en fjärdedel och uppmanar eleverna att prata en stund i grupperna om hur stor del som är ifylld.
– Tänk på det vi pratade om och hur man gör när man reflekterar och kommunicerar! påminner deras lärare och hänvisar till planscherna längst bak i klassrummet.
En grupp är i princip klar redan innan de samtalat, men Anna Persson sporrar dem att fundera på vilka fler sätt de kan uttrycka 1/4 på. De fortsätter att prata om vad bråket beskriver och hur det kan skrivas.
– 25 procent, vet Alicia.
– Hur många procent är hela kvadraten? Hur mycket är halva? frågar Anna Persson och samtalet tar ny fart.
– Jag kan ett till sätt! 0,25, säger Lukas.
Diskussionen fortsätter i helklass. Anna Persson leder in eleverna på de olika uttrycksformerna, vad de heter och vad orden procent och decimal betyder.
– Bra! Det känns som att ni har koll!
Dags för nästa moment, att tillverka en gigantisk fusklapp. Grupperna får sex olikfärgade papper var och olika bråk som de ska skriva i de olika formerna. När de är klara ska de sätta upp dem på rätt ställe på väggen.
– Men hur blir det med 1/3, undrar en flicka och efter en stund kommer de fram till att det blir oändligt många treor, men att man skriver det 0,33.
De elever som hade Anna Persson i sexan har gjort uppgiften tidigare och guidar de andra. Linus grupp tar ansvar för tredjedelarna och att överskrifterna blir korrekta. Alicias grupp arbetar med fjärde- och tiondelarna.
Elins grupp funderar och resonerar om vad femtedelarna blir i decimaltal och procent och kommer fram till att en femtedel måste vara 0,20. Men hur många är 0,20 som procent? Anna Persson hjälper dem att tänka fram och tillbaka.
– Det är inte så lätt när man inte har arbetat med procent tidigare, påpekar hon.
Fusklappen växer på väggen. Flera elever turas om att sätta dit talen och funderar över ordningen. Det är lite olika grad av pyssel med lapparna i de olika grupperna. Vissa ägnar mycket tid åt att dekorera sina. De som är klara får börja med datorn, påminner Anna Persson.
Spelen har olika svårighetsgrader, men alla handlar om att bli säker på de olika uttrycksformerna och att kunna växla mellan dem. När några fastnar på femtedelarna så tipsar hon dem om att använda fusklappen.
Efter en stunds arbete med de olika programmen, verkar de flesta – även de som först sa att de inte arbetat med procent – ha fått känsla för de olika uttrycksformerna. Färdighetsträningen är viktig. Det gäller att nöta tills det sitter, poängterar deras lärare.
– Ni kommer att ha mycket nytta av det senare, till exempel när ni arbetar med problemlösning.
Lektionen avslutas med att alla får en egen ”fusklapp”, med flera exempel, som de ska klistra in i sina arbetsböcker. Anna Persson pustar ut efter ett intensivt pass. Dagens lektion gick bra, särskilt när några verkligen använde sig av fusklappen, konstaterar hon.
– Det blev många bra diskussioner. Vi har pratat mycket om hur vi ska arbeta i matten. De flesta är vana vid att reflektera över sitt eget lärande.
Anna Persson har i många år undervisat om bråk, procent och decimaltal samtidigt. Det började med att hon upptäckte att hennes högstadieelever inte förstod matte. De ”kunde”, men visste inte hur saker hängde ihop. Själv gick hon hela högstadiet och gymnasiet utan att förstå sammanhangen.
– Det var först på universitetet som jag förstod och då blev det otroligt lätt. Det är dit jag vill komma!
Eleverna måste få så många verktyg som möjligt för att lösa uppgifter och förstå vad de gör. Hon tar division med bråk som exempel. Det kan vara svårt, men ser eleverna det i en annan form kan det bli lättare.
– Ni ska inte kunna det, ni ska förstå det! sa jag till mina nior i går.
Förra läsåret, då hon även hade årskurs 5 och 6 i matematik, introducerade hon arbetssättet för dem. Eleverna gjorde stora framsteg och var duktiga på problemlösning och att resonera.
– Mina sexor löste talen på nationella provet i decimalform, men svarade i procent. De kunde växla mellan formerna, eftersom de förstod hur det hängde ihop.
Anna Perssonserfarenhet är att det är vanligt att elever tycker att bråk är ganska lätt på mellanstadiet, men på högstadiet blir det svårt.
– Jag tror att det beror på att man plötsligt tar bort det konkreta materialet och eleverna ska förlänga och förkorta med siffror. Man ska gå mot det abstrakta, men ibland blir hoppet för stort.
Själv ritar hon mycket och använder sig av bilder genom hela högstadiet.
Klass 7B kommer att återvända till dagens arbete i olika sammanhang, till exempel vid problemlösning.
– Det är därför fusklappen sitter på väggen. Både jag och eleverna kan använda den när de redovisar lösningar.
I nästa vecka ska klassen arbeta med taluppfattning.
– Då går vi in med lite tyngd på decimaltal och har kopplingen till bråk med oss.
Text: Karin Björkman