Faran i att låsa sig vid ett yrke tidigt i livet får eleverna att välja bort yrkesprogrammen, menar forskaren Goran Puaca.
Det finns fleraförklaringar till varför vissa utbildningar är mindre attraktiva än andra. En är att eleverna väljer bort vissa program eftersom de upplever sig låsta.
– Detta i kombination med att de känner att det har blivit svårare att läsa vidare i ett senare skede i livet, säger Goran Puaca, sociolog och forskare vid Borås högskola.
När högskolebehörigheten togs bort, 2011, förändrades också yrkesprogrammens kunskapsinnehåll, fortsätter han.
– Inslagen av allmänna ämnen har ju reducerats. Nu måste man aktivt söka den fördjupning som ger allmän behörighet till högskolan.
Situationen försvåras också av omgivningens syn på yrkeselever, menar han.
– Man ser på dem som praktiker, inte teoretiker. Deras potential underskattas och de allmänna ämnena anpassas därefter.
För att göra yrkesprogrammen mer attraktiva krävs det, enligt Goran Puaca, att det bland annat blir lättare för elever att kombinera ihop de kurser som behövs för att kunna söka högre utbildning – och därmed få större möjligheter att förändra sitt val senare i livet.
Att till exempel ekonomiprogrammet är så populärt just nu beror på att eleverna uppfattar utbildningen som bred, menar Goran Puaca. I en studie som han gjort framhävde elever på högskoleförberedande program att deras utbildning öppnade upp för många framtidsvägar. Enligt studien har trycket på ungdomar att tidigt välja ”rätt” ökat, och den elev som väljer brett löper mindre risk att bli missnöjd med sitt val i framtiden.
Peter Olsson, ordförande i Lärarförbundets referensorgan för gymnasieskolan, är liksom Goran Pauca övertygad om att avsaknaden av högskolebehörighet är huvudorsaken till att yrkesprogrammen lockar så få.
– Eleverna är satta lite på undantag: ”Du ska lära dig måla, du ska lära dig meka med bilar, punkt.” En utbildning som leder in i en återvändsgränd är inte attraktiv, säger han.
I likhet med lärarna i reportaget från Uppsala tror också han att förändringarna i hur eleverna väljer gymnasieprogram påverkar lärarna.
– Många lärare tycker inte att de har tillräckligt motiverade elever. Och det är till exempel fler elever på samhälls- och naturprogrammen som inte klarar av sina studier i dag.
– Skolor som kanske länge haft studiemotiverade och självgående elever har inte det längre.
Även Peter Olsson anser att yrkesprogrammen borde börja förbereda eleverna för högskolan igen.
– Det har ett så starkt symbolvärde. Inte bara för eleverna utan för samhället i stort.