De hårda kraven på pedagogisk insikt gör att nästan bara lärare blir rektorer.
Det vimlar av gamla militärer inom rektorskåren. Åtminstone enligt en väl spridd myt. Problemet är att den inte är sann. När Lärarnas tidning nyligen frågade 1 020 grundskolerektorer om deras bakgrund var det bara 6 procent som inte var utbildade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger. Det finns ingen sammanställd statistik över vilken yrkesbakgrund övriga rektorer har, men klart är att de kommer från skilda områden – inte enbart försvaret.En sammanställning som Skolverket gjorde 2014 visar att nästan två tredjedelar av deltagarna i rektorsprogrammets fyra första år hade en lärarexamen. 18 procent hade en förskollärarutbildning och 4 procent var fritidspedagoger. Andra akademiska utbildningar som förekom var ekonom, socionom, ingenjör och studie- och yrkesvägledare. Endast 1 procent hade officersutbildning.
Forskare vid Karlstads universitet har undersökt vilken bakgrund de skolledare som debuterade år 2007 hade. Resultatet visar att just det året hade 2 procent av kvinnorna och 10 procent av männen militär bakgrund.
– Under 2000-talets början var det rätt många militärer som gjorde om sina karriärer eftersom förvaret minskades. Gissningsvis är deras antal bland de nytillsatta lägre i dag eftersom tillgången på dem är lägre, kommenterar Mats Ekholm, professor emeritus och en av forskarna som gjorde sammanställningen 2007.
Fram till 1991 var det enbart personer som var behöriga lärare i den skolform som ingick i rektorns arbetsområde som fick anställas som rektor eller studierektor. Undantag fick göras om det fanns synnerliga skäl. I dag får alla som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt anställas som rektor eller förskolechef.
Tanken med lagändringen var att ge huvudmännen stor frihet att utforma sin ledningsorganisation och öppna för rekrytering av skolledare som inte är utbildade lärare eller har praktisk erfarenhet av undervisning. Men kravet på pedagogisk insikt gör att öppningen i praktiken inte blir så stor. Särskilt som kraven på utbildning respektive erfarenhet inte är alternativa. Båda kraven måste vara uppfyllda.
Huvudmannen har ansvar att se till att den som anställs som rektor eller förskolechef har rätt behörighet. Det är också en av de punkter som Skolinspektionen granskar när myndigheten gör sin regelbundna tillsyn.
Eftersom Skolinspektionen inte lämnar förhandsbesked är det svårt att få veta vad som krävs för att någon ska anses ha pedagogisk insikt.
I myndighetens egen promemoria ”Pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet – behörighetskrav för rektorer och förskolechefer” från 2014 dras två slutsatser.
Dels att man måste ha gått en utbildning som innehåller pedagogiska utbildningsmoment på högskolenivå för att ha uppnått pedagogisk insikt genom utbildning. Dels att erfarenhet som pedagog i sex månader eller som rektor i upp till ett år inte är tillräckligt för att ha uppnått pedagogisk insikt genom erfarenhet.
Skolverket rekommenderar rektorer som inte har rätt utbildning att läsa 30 högskolepoäng i pedagogik på högskolan för att uppfylla kravet på pedagogisk insikt genom utbildning och Skolinspektionen har godkänt 22,5–30 högskolepoäng i pedagogik i samband med prövning av ansökningar för att starta fristående skola. Så där ges viss vägledning.
Svårare blir det när det kommer till frågan om hur lång en erfarenhet måste vara för att någon ska anses ha uppfyllt kravet på pedagogisk insikt genom erfarenhet. Detta eftersom Skolinspektionen bara uppger vad som inte är tillräckligt.
– Det beror på att vi bara beslutar om brister. I de fall där erfarenheten bedöms vara tillräckligt lång blir det inga beslut och därmed ingen praxis, säger Sofia Tiberg, jurist på myndigheten.