Rektorn Chris Gelinder på 7-9-skolan Gumaeliusskolan i Örebro har blivit mer noggrann vid rekryteringen av lärare sedan legitimationen infördes. Det är en utmaning att hitta lärare med rätt ämneskombinationer till varje arbetslag, tycker hon.
— Vi vill att eleverna ska möta så få lärare som möjligt. Legitimationen säkerställer att lärarna har rätt behörighet för undervisningen men en nackdel är att organisationen blir mindre flexibel.
Nu har Chris Gelinder ännu inte behövt rekrytera så många nya lärare. Gumaeliusskolan är en skola där lärarna stannar kvar länge, berättar hon. Flera av lärarna har blivit behöriga efter att ha undervisat i ett ämne i minst åtta år, tack vare en av reformens många tilläggsregler. En direkt effekt av legitimationen har alltså blivit att ämnesbehörigheten på skolan har ökat.
— Alla undantag riskerar att urholka reformen. Samtidigt tycker jag att den pedagogiska förmågan är den viktigaste. Jag har hellre en lärare som är en auktoritet i klassrummet och saknar utbildning i ämnet än någon som kan ämnet men inte kan ta eleverna.
På sikt kan legitimationen bidra till att höja läraryrkets status men då måste också lönerna upp, anser hon. Hon anser också att det behövs ett lämplighetsprov för antagning till lärarutbildningen.
– Du måste gilla ungdomar och tycka att det roligt att undervisa. Om du inte gör det så hjälper det inte hur många poäng du än har i olika ämnen.