På F-9-skolan Strandskolan i Överkalix brottas rektorn Åsa Jakobsson med att rekrytera lärare med rätt behörighet. Det är svårt att locka lärare till den lilla kommunen i Norrbotten.
– Jag kan inte gå ut och söka efter en SO-lärare om vi behöver en sådan. Jag måste gå ut bredare för att få tag på någon som överhuvudtaget är lärare, säger Åsa Jakobsson.
Legitimationen har lett till att några lärare har flyttats från en årskurs till en annan för att täcka upp behörigheten där. Det har inte varit problemfritt.
– Elevernas grundtrygghet bryts upp när de inte får följa den lärare som det från början var tänkt. Det har medfört att vi har tappat elever till den friskola som finns i kommunen.
Närmare 40 procent av Strandskolans elever har ett annat modersmål än svenska. I Överkalix finns ett stort asylboende och kommunen tar emot många ensamkommande barn. Endast tre av de tio lärarna i förberedelseklasserna har legitimation.
– Det är svårt att göra en omfördelning i och med att förberedelseklasserna startar upp allt eftersom under året. Jag kan inte flytta dit lärare från en annan undervisningsgrupp mitt under läsåret.
Åsa Jakobsson funderar över att införa ett tvålärarsystem med större grupper. Därigenom kan förhoppningsvis alla undervisningsgrupper få åtminstone en lärare med legitimation och rätt behörighet. Det innebär också att de legitimerade lärarnas arbete med medbedömning vid betygssättning kan bli mindre omfattande.
Åsa Jakobsson ser också positiva effekter av legitimationen på sin skola. Fler lärare än tidigare undervisar i årskurser och ämnen där de har behörighet och några av dem har genomgått fortbildning.
– Kompetensen har höjts och vi har fler lärare på rätt plats, säger hon.
Ingvar Lagerlöf