Dubbelarbete i matsalen

I ett hörn av matsalen är det samtidigt lektion i hem- och konsumentkunskap. Läraren Sandra Löfberg har tre glas med vatten på sitt bord. Framför henne sitter tolv elever lite utspridda.

– Den här mängden vatten är vad många invånare i östra Afrika måste klara sig med på en dag, berättar Sandra Löfberg.

– Vattnet kan också vara smutsigt och människorna måste ibland gå långt för att hämta det, tillägger Amira Issa i klass 8C2.

I dag ska eleverna arbeta två och två. De ska laga mat och diska och får använda högst fem liter vatten per par. Vattnet har de mätt upp i hinkar. De får inte ta papper för att torka rent utan de ska använda disktrasa och handduk.

Det ska bli en pastabaserad rätt med broccoli, röd paprika, champinjoner och lök.

Mohamed Farah sköljer försiktigt broccolin genom att droppa vatten från ett glas. Han tycker att det går bra att ha hem- och konsumentkunskap i matsalen.

– Vi åttor äter inte i den här matsalen så det blir naturligt att vi har lektion här. Vi fokuserar på det vi ska och tänker inte på att det är andra personer här som ska göra lunch, säger han.

Totalt finns det sex spisar med var sin diskbänk längs en långsida i matsalen. När skolan byggdes om fanns det inte utrymme för en egen sal till hem- och konsumentkunskap.

– Det är så klart lite speciellt att ha lektioner i matsalen men det fungerar bra då vi har stort utrymme och flera spisar. Problemet är att det är knepigt med schemaläggningen. Lunchen drar igång halv elva och vi kan inte ha några lektioner här efter det, säger Sandra Löfberg som började på Johannebergsskolan för ett år sedan.

Hon ser samtidigt fördelar med att lektionen är i en sal som förknippas med mat och måltider.

– Det finns beröringspunkter som är värda att lyfta fram. Till exempel skulle man kunna koppla lektionerna till skolmaten och ha olika teman, säger Sandra Löfberg.

Hon berättar att kommunen driver projektet Lärande hållbara måltider. Det är en satsning för att öka andelen miljömåltider och minska matsvinnet inom Göteborgs Stad.

Klockan är strax tio. Lektionen är slut och eleverna lämnar in sina bedömningsmallar för dagens lektion. Vattenanvändning, planering och hygien är några områden där de ska utvärdera sina insatser.

Sandra Löfberg packar ryggsäcken och tar med sig tre tetror med vispgrädde. Nu måste hon vidare för lektion i en annan skolbyggnad, som ligger en dryg kilometer bort. Jag och fotografen följer med. När vi närmar oss busshållplatsen är det bara en minut kvar innan bussen ska komma.

– Synd att jag inte hade mer kassar med mig i dag så att ni hade kunnat få med det på bilderna, säger Sandra och sätter sig på ett säte långt bak.

– Ibland går jag till den andra skolan. Det blir lite av en sport att se om man hinner före bussen.

Det är hon och skolans idrottslärare som har lektioner i båda byggnaderna. Något som kräver extra planering.

– Det tar mycket tankekraft att vara på två ställen. Jag måste se till att det finns de varor jag behöver på varje plats. Vi köper från grossister så det blir ofta stora mängder. Nu har jag till exempel köpt smörgåsgurka som kommer att räcka i två år.

Sandra Löfberg stiger av bussen vid Avenyn och går över Heden innan hon är framme vid Johannebergsskolans andra byggnad. Den är från 1908 och skolan delar lokalerna med Göteborg energi som har sitt museum här.

Här blir det en tidig lunch och sedan förberedelser för dagens andra lektion. Rummet har två spisar och en diskbänk. För niorna, som är 17 elever, så är det en utmaning. Hon brukar dela upp klassen så att det blir teori den ena veckan och mer praktisk undervisning den andra veckan.

– Att bara ha två spisar kräver mycket av mig men det kräver ännu mer av eleverna. Vi är en Montessoriskola så eleverna är vana att ta ansvar och initiativ. Det gäller bland annat att de varannan vecka använder tiden effektivt när de arbetar teoretiskt.

Hon låter oftast eleverna arbeta fyra och fyra vid en spis. Men ibland är det svårt att få alla delaktiga och att se hur de utför olika moment i matlagning. Då kan det vara två elever vid varje spis.

– Det ger en tid i köket på 25 minuter och då är det svårt att göra något rejält. Faktum är att det bara fanns en spis när jag började här men det gick att få hit en till.

Kan man klara ämnet hem- och konsumentkunskap helt utan spis?

– Momenten kan man visa men det är svårt att visa på bredden. Man får också välja att ha kall mat. Bakning blir så klart svårt. Det finns lärare som bara har tillgång till flyttbara plattor men så har jag aldrig haft det, berättar Sandra Löfberg.

Skolans rektor Anders Wallin ser ingen lösning som skulle ge hem- och konsumentkunskap en egen undervisningssal. De flesta lektionerna i ämnet kommer däremot att förläggas till mat­salen där det finns flest spisar.

– Vi kan inte bygga om en undervisningssal till ett rum med flera kök. Det medger inte vår hyresvärd Göteborg stad och Göteborg Energi som vi delar lokalen med för våra högstadieelever.

Kan man säga att hem- och konsumentkunskap hamnat i strykklass när det gäller lokaler?

– Man kan säga att när man byggde för hem- och konsumentkunskap i matsalen så var det nog en klok lösning för de elever som skolan hade då. Men för fyra år sedan lades en högstadieskola ner och sedan dess har vi inte riktigt kunnat få rum med alla grupper. Men vi löser det schematekniskt och lärarna arbetar parallellt med praktiska moment och teori, som ju hem- och konsumentkunskap också består av.

Dagens lektion är med en åldersblandad grupp, som i dag består av nio elever. De har praktiskestetiska ämnen i den här mindre gruppen. Dagens lektion är 70 minuter och temat är sensorik.

Sandra Löfberg är på plats en stund innan eleverna kommer. Ingen ska få se när hon gör i ordning flera muggar med lite naturell yoghurt och droppar i karamellfärg och rör om. Det blir gul, röd och grön yoghurt.

Halva klassen ska få börja med att provsmaka medan den andra halvan ska vara i köket och tillaga en dessert på yoghurt, hallon, vaniljsocker och grädde.

– Tänk på att koka upp hallonen först i fall det finns bakterier, säger hon samtidigt som en dörr öppnas från ett annat klassrum så att ljud stör elevernas uppmärksamhet.

Eleverna arbetar tre och tre. Lukas Eriksson häller frysta hallon i en kastrull så att det fräser i botten. Vid det andra köket står Christopher Oprea och vispar grädde på låg hastighet. Han trivs med hem- och konsumentkunskap.

– Det är bra här i skolan. Förut hade vi bara en spis och då blev det trångt. Det är roligt och bra att få lära sig om mat. Hemma bakar jag ofta, berättar han.

På långbordet utanför köket sitter gruppen som smakar på den färggranna yoghurten.

– Den här var sur, säger Elsa Trixie Ohlsson Stigebratt när hon tagit en sked av gul yoghurt.

Sandra Löfberg berättar att våra sinnen som syn och lukt påverkar hur vi kan uppleva smaker av livsmedel. När hon till sist berättar att alla muggar innehåller yoghurt med naturell smak väcker det förvåning och skratt hos många elever.