Elevmajoritet i skolors lokala styrelser avskaffades av den borgerliga regeringen. Nu öppnar utbildningsministern för ett återinförande.
1997 beslutade den socialdemokratiska regeringen att kommunala och landstingsdrivna skolor skulle få överlåta en del beslut till en lokal skolstyrelse där eleverna hade majoritet.
De lokala styrelserna behandlade frågor om hur skolan skulle organisera och lägga upp utbildningen, arbetsmiljö, lokalt valbara kurser, hur man skulle samverka i och utanför skolan och mycket annat. Men det handlade inte om beslut som innebar myndighetsutövning.
Förutom eleverna, som var i majoritet, skulle alltid rektor och personalrepresentanter ingå. Det kunde även ingå någon utomstående från exempelvis näringslivet eller en ideell organisation.
Efter maktskiftet 2006 bytte Centern fot för att inte spräcka allianssamarbetet. Försöksverksamheten med elevmajoritet i lokala styrelser var en av de första saker som utbildningsminister Jan Björklund (FP) och alliansregeringen valde att lägga ned. Försöket avslutades 1 juli 2007 utan att det utvärderades. Björklund hade redan tidigare motiverat beslutet i en debattartikel i Svenska Dagbladet den 21 november 2006. Han ansåg inte att elever skulle bestämma över sina rektorer och lärare även om de skulle ha inflytande.
När den nya skollagen kom år 2010 begravdes möjligheterna för kommunala och landstingsdrivna skolor att ha lokala skolstyrelser med elever i majoritet. Förbudet gäller inte fristående gymnasieskolor.
Nu har Skolkommissionen, där även en elev från Sveriges elevkårer deltar, fått i uppdrag att från grunden utreda hur skolan ska styras och lägga förslag kring det. I väntan på Skolkommissionens slutrapport nästa år, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), att regeringen arbetar med att skollagens regler om elevinflytande ska bli verklighet bland annat genom det nationella skolutvecklingsprogram som byggs upp för värdefrågor.
– Jag och Miljöpartiet är i princip för möjligheten till olika typer av lokala skolstyrelser, också med elevmajoritet. Men med den bristande styrkedja och de stora styrningsproblem som vi har i svensk skola så har vi valt att inte prioritera förändringar av enskilda paragrafer i skollagen utan inväntar Skolkommissionens förslag, säger Gustav Fridolin.