Elevinflytandet på Sveriges skolor varierar kraftigt, konstaterar Julia Lindh, förbundsordförande i Sveriges elevråd.
– Medan vissa av våra medlemmar har eget mötesrum, bidrag till verksamheten, regelbundna möten och bra relationer till rektorn så får andra elever ha möten i korridoren och verkligen kämpa för att få sin röst hörd, säger hon.
Både Skolverkets och Skolinspektionens elevundersökningar stödjer den bilden. Det finns många elever som inte tycker att de har möjlighet att påverka sin skolsituation. Och äldre elever på grundskolan upplever att de har sämre möjligheter än yngre.
I Skolinspektionens senaste skolenkät vårterminen 2015 ansåg exempelvis 4 av 10 elever i årskurs 9 att de inte hade möjlighet att påverka hur de skulle arbeta med olika skoluppgifter. Lika många ansåg att de inte hade inflytande över undervisningens innehåll. Men skillnaderna på skolorna var stora.
De två elevorganisationerna Sveriges Elevråd (Svea) och Sveriges Elevkårer arbetar för att stärka elevråd och elevkårer på skolor runt om i Sverige.
Svea vänder sig till elever på både grund- och gymnasieskolor medan Sveriges elevkårer arbetar mot gymnasieskolors elevkårer.
– För oss är det viktigt att eleverna ska jämställas med andra arbetstagare eller andra som utsätts för myndighetsutövning. Elever bör få inflytande precis som andra grupper i samhället, säger Emil Gustavsson, ordförande i Sveriges Elevkårer.
Han anser att rektorerna ska verka för elevernas rätt att organisera sig men inte peta i hur de organiserar sig.
Elever väljer att organisera sig på väldigt många olika sätt i skolorna. Som exempel har vissa elevråd en liten styrelse plus ett par klassrepresentanter från varje klass som träffas någon gång i månaden. Andra elevråd har skippat klassråden och har i stället öppna månadsmöten för alla elever. Och så finns det de som har klassrepresentanter men även elevrådsmöten öppna för alla.
Julia Lindh anser att lagstiftningen är tydlig kring att elever ska ha inflytande men hon ser att det finns en okunskap hos många rektorer och lärare kring hur man ska arbeta med elevinflytande. Vid sidan om det finns det ofta en oro där elevinflytande likställs med makt.
– Det finns mycket rädsla för att maktbalansen ska bli skev men inflytande och makt är inte samma sak. Många rektorer och lärare har också en hög stressnivå. De ser inte någon effektivitetsvinst med att ha med eleverna i besluten, säger Julia Lindh.