Två preliminära utvärderingar pekar på en framgång för Matematiklyftet, både när det gäller medverkan och resultat. Smolk i glädjebägaren är att många friskolor valt att ställa sig utanför.

Matematiklyftet har pågått i tre år och är nu avslutat. På uppdrag av Skolverket har konsultföretaget Ramböll gjort en utvärdering av fortbildningens genomförande och mottagande ute på skolorna.

Resultatet visar att lärarna är positiva till modellen, som bygger på kollegialt lärande.

Deltagandet är mycket högt. 90 procent av kommunerna och totalt 37 000 lärare har deltagit. Skillnaden mellan kommuner och friskolor är dock stor: bara 29 procent av de fristående huvudmännen har valt att medverka. Men eftersom det främst är mindre friskoleföretag som har ställt sig utanför, så har åtta av tio lärare ändå fått del av fortbildningen.

– Målet har varit att nå alla lärare, vilket är snudd på omöjligt. Men intresset har varit mycket stort, säger Emma Wimmerstedt, undervisningsråd på Skolverket.

Rambölls preliminära resultat– som bygger på enkäter, intervjuer, fokusgrupper och observationer – visar också att det finns statistiskt säkerställda skillnader mellan observerade skolor före respektive under Matematiklyftet.

– Bland deltagande lärare sker under­visningen mer i linje med de didaktiska perspektiven och lärarna reflekterar och planerar mer utifrån dessa, säger Emma Wimmerstedt.

Majoriteten har fortsatt med kollegialt lärande som fortbildningsform.

– Lärarna har fått fler metoder och verktyg att välja mellan och fattar mer medvetna beslut. Viktigast har de kollegiala samtalen med en handledare varit. Det har också visat sig att rektorsrollen har stor betydelse.

Gymnasielärarna är något mindre nöjda än lärarna i grundskolan. På grund av detta, och att en lägre andel friskolor har deltagit, rekommenderar Ramböll ett mer lokalt anpassat upplägg.

Magnus Österholm är docent i matema­tik­­­­didaktik vid Umeå universitet. På uppdrag av Skolverket genomför han en annan utvärdering, med fokus på hur undervisningen har påverkats.

Den slutliga rapporten kommer i oktober men de preliminära resultaten är positiva.

– Matematiklyftet verkar ha förändrat lärares och rektorers arbete i önskvärd riktning. Rektorerna jobbar till exempel mer fokuserat kring lärares kompetensutveckling, säger Magnus Österholm.

Lärarna å sin sida arbetar med planering, genomförande och reflektion på ett annat sätt utifrån de moduler som ingår i Matematiklyftet.

– Det gäller bland annat förmågor, normer och interaktionen i klassrummet.

Magnus Österholm och hans forskarlag undersöker för närvarande om dessa effekter finns kvar ett år efter avslutad fortbildning.

– Vi gör besök ute på skolorna, intervjuar och observerar lärare och rektorer. Studien omfattar 40 skolor och drygt 100 lärare.

Det ska även genomföras en tredje utvärdering. Det är Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, som ska titta på om projektet haft effekt på elevernas resultat.

Även om Matematiklyftet nu formellt är avslutat så kommer Skolverket att fortsätta arbeta med denna fortbildningsform.

– Inom ramen för våra andra uppdrag kan vi välja att förvalta tidigare insatser, vilket vi kommer att göra med mattelyftet. Bland annat ska vi titta på möjligheten för ensamma mattelärare på mindre skolor att delta online, säger Emma Wimmerstedt.

Trots att statenstår för finansieringen har 30 kommuner valt att helt stå utanför Matematiklyftet. Den största av dessa är Karlskrona. Göran Palmér, chef för kunskapsförvaltningen, vet inte varför det har blivit så.

– Vi har en ny organisation sedan ett år tillbaka och jag vet inte hur det beslutet har fattats. Det är en trängsel av alla satsningar för närvarande, Läslyftet, Lågstadielyftet och barngrupperna i förskolan. Vi hinner helt enkelt inte med att söka alla projekt, säger Göran Palmér.

De flesta var med