Lärarna på Globala gymnasiet i Stockholm trotsar både staten och lärarfacken genom att jämna ut löneskillnader i kollegiet.
På en skola som undervisar om globala orättvisor kan man inte blunda för snedfördelning i det egna lärarkollegiet.
Det anser Eva Oivio, språklärare och lokalombud för Lärarförbundet på Globala gymnasiet.
– Hela skolans profil bygger på ett rättvisetänk och vi är inte så mycket för konkurrens mellan lärare.
I samband med att skolan inrättade lektors- och förstelärartjänster enades lärarkollegiet om en solidaritetsprincip. Den som får en karriärtjänst och därmed också ett lönepåslag ska avstå sin del av potten i nästkommande lönerevision.
– De pengarna ska i stället gå till lärare med omotiverat låga löner som har hamnat i så kallad snedsits, säger Eva Oivio.
Principen är förankrad hos skolledningen och båda lärarfacken lokalt står bakom den. Eva Oivio är samtidigt medveten om att skolan går emot statens, arbetsgivarens och de centrala lärarfackens intentioner med karriärtjänsterna, det vill säga att skapa en större lönespridning bland lärare.
Patrik Johansson har en lektorstjänst på Globala gymnasiet och är den som tog initiativ till solidaritetsprincipen. Han poängterar att principen inte kompenserar för de löneskillnader som har skapats av karriärtjänsterna.
– Skillnaderna har ökat men solidaritetsprincipen har ändå en symboliskt viktig funktion, anser han.
Hur ser han då på att skolan tar emot ett statsbidrag och samtidigt motverkar ett av dess syften? I det här fallet är det befogat, tycker han.
– Det är ett väldigt knepigt utformat statsbidrag. Tanken med vår solidaritetsprincip är att reformen ska gynna alla och inte bara ett fåtal. Enskilda superlärare kan aldrig lyfta verksamheten som helhet utan det krävs en kollegial kultur där man hjälper varandra, säger Patrik Johansson.
Nu genomförs nästa stora lönereform inom skolan: lärarlönelyftet. Ökad lönespridning finns som ett uttalat syfte även denna gång. Lärarna på Globala gymnasiet har inte utarbetat någon särskild strategi för att hantera den nya reformen.
– Varken de lokala facken eller rektorerna har haft något inflytande över hur lärarlönelyftet ska fördelas. Men om det går till lärare som redan har karriärtjänster så kan det bli väldigt stora löneskillnader, varnar Patrik Johansson.
Per Hagström