Det här är också musik

Artistjaga och Musikmemory. Se där två aktiviteter som går att jobba med i musikundervisningen i fritidshemmet.

Blunda. Lyssna på musiken. Tänk er en plats och tänk på vilka som bor där, hur det ser ut, om det finns djur. Rita sedan ner det. Eller lyssna på en cd och tänk efter vad du känner när du hör musiken – blir du arg, glad eller ledsen? Eller prata om musiken – vad vore filmer utan musik? Finns musik överallt? Var kommer musiken ifrån?

Tre enkla tips från Vätternskolans fritidshem i Motala, som i elva år har arbetat med musik, parall­ellt med skolan i övrigt. Skolans profil är estetisk och dess ledord öga, hjärta, hand. Det är en F–6-skola med en orkesterklass och där varje klassrum har piano, gitarr och en ljudanläggning. Alla elever har varje vecka något av ämnena dans, musik, hantverk, bild och form eller idrott.

I fritidshemmet arbetar de naturligt nog mycket med musik. Fritidspedagogen Maria Heinebäck är musikansvarig och hon är själv musikalisk, har läst musik under sin utbildning och spelar fiol i orkester. Men genom sitt arbete visar hon att musik är mycket mer än att sjunga i kör eller spela instrument.

– Det är till exempel väldigt enkelt att bygga instrument. För en gitarr behöver du hård papp och tråd. Vill du ha blåsinstrument kan du ta flaskor och hälla vatten i så att de låter olika. Du lär eleverna om återbruk på köpet, säger hon.

Den här tisdagen i september, har fritidshemmet samlat ihop de musikaliska aktiviterna, för att tidningen ska få en så bred bild som möjligt. I idrottssalen pågår först Artistjaga och sedan Musikmemory. Artistjaga är som vanlig ta fatt-lek, kull. En jagar, den som blir tagen härmar en artist och jagar sedan tills alla är tagna. Musikmemory går till så att barnen ligger på golvet och ett barn går runt och petar på sina kompisar. Den som blir petad på sjunger en sång som hen bestämt och sedan gäller det för den som går runt att hitta den som sjunger samma sång.

– Jag har läst musik och mina fritidspedagogkollegor har läst rörelse eller idrott och bild och form under sin utbildning. Därför använder vi oss av både rörelse och bild i musiken här på fritids, berättar Maria Heinebäck.

Linda Svensson är den fritidspedagog som har läst bild och form. I klassrummet där hon befinner sig, ritar barnen för fullt, samtidigt som musikstycket Olympic Spirit av John Williams, framfört av Londonfilharmonikerna, ljuder ur högtalarna. Uppdraget är att lyssna på musiken och för sitt inre framkalla bilder av en plats, för att sedan samarbeta i grupper och rita platsen. Det blir en övning både i att lyssna på musik som de flesta kanske inte har hört tidig­are och i att samarbeta; alla har varsin bild i huvudet, men man måste bestämma en plats som man ritar. Teckningarna ska sättas samman till en stor tavla. Under tiden musiken spelar är det mycket prat. Linda Svensson hjälper till när det behövs och lyssnar annars på eleverna för att snappa upp vad de säger. Några av citaten ska vara med på tavlan.

– Jag läste mer utepedagogik och bild i min utbildning, men sedan jag började arbeta här har jag fått ett helt annat musiktänk, berättar Linda Svensson.

– Nu förstår jag att det går att vidga musikämnet och när barnen får lyssna och rita, eller berätta vad de känner, då finns ju inget rätt eller fel. Det tycker jag är skönt.

I varje klassrum finns en gitarr, ett piano och en ljudanläggning. Det finns också några surfplattor som pedagogerna använder sig av när de ska spela in elevernas musik, då och då. Fritids har också tillgång till orkesterklassens alla instrument.

– Det är ju en fördel eftersom vi direkt kan titta på ett instrument om vi pratar om det, men det är absolut inget måste för ett fritids, säger Maria Heinebäck.

Hon tror att vem som helst kan arbeta med musik i fritidshemmet, på ett enkelt sätt. Allt beror på hur man lägger upp det. Det finns bra skivor att använda sig av på olika sätt och det går att använda musik och rörelse. Det är just vad elevassistenten Agneta Söder gör i ett av rummen. Med musik från skivan Röris hoppar hon med några elever och tränar koordination och koncentration.

– Man behöver ju plugga in sig på skivan, men mer än så behövs inte, säger Maria Heinebäck.

Maria Heinebäck blev färdigutbildad 2002 och har arbetat på Vätternskolan sedan den startade för elva år sedan. Hon tror att man måste vara estetiskt intresserad för att arbeta här, men i starten fick personalen fortbildning i estetiska lärprocesser, bland annat genom kursen Musiskt lärande på Linköpings universitet. Musiskt lärande innebär i korthet lärande som inte har med det verbala att göra. Personalen har också lärt sig av varandra.

I fritidshemmet arbetar de efter individuella mål och det kan hända att ett barn som behöver träna på att samarbeta, får träna på det genom musik. Alla barn i fritidshemmet har musik minst en gång i månaden.

– I och med de nya tilläggen om fritidshemmet i läroplanen, som har kommit nu, tror jag att går att få mer utrymme att arbeta med musik, där står faktiskt att man ska arbeta med musik. Självklart är det enklare om någon i personalen är musikaliskt inresserad, men det behöver inte vara så svårt. Man får lägga sig på den nivå man klarar av och ta hjälp av internet. Där finns massor av tips och enkla upplägg, bland annat på musiklekar, säger hon.

Ett annat tips är att jobba med musik ute: hur låter det utomhus? Vad låter svagt och vad låter starkt? Det går också att lyssna på skivor med olika genrer och prata om vad som utmärker dem.

På en av väggarna i skolan sitter en stor teckning med olika instrument, som eleverna själva har gjort. En fördel på just Vätternskolan är förstås att det finns en orkesterklass. Vill man se hur ett valthorn ser ut så finns det där.

Det går också att bygga instrument. En eftermiddag i veckan har fritidshemmet tillgång till trä- och metallslöjdsläraren Jan Wärn, som just i dag hjälper bland andra Oskar Wenell att bygga en instrumentkrokodil. Krokodilen ser ut som rytminstrumentet gurka.

– Det var Janne som kom på att jag skulle bygga den, ibland är det svårt att göra och ibland är det lätt, säger Oskar Wenell.

Vi går ut från slöjdsalen och då är Maria Heinebäcks arbetsdag snart slut. Hon sammanfattar sin filosofi om musik i fritidshemmet:

– Det bästa med fritids är att vi inte har någon ­bedömning. Sjunger vi behöver inte alla sjunga i rätt ­tonart. Det blir bra ändå.