Vad är bäst – fett, folat eller fibrer? Medierna är fulla av nya rön om hur vi ska äta hälsosamt och det är lätt att bli förvirrad som lärare. Lita på Livsmedelsverket och riktiga nutritionister, råder Agneta Yngve, professor i måltidsforskning.
– Kostråden är kidnappade av sensationslystna personer utan kunskapsbakgrund, säger Agneta Yngve.
I maj började hon på nytt jobb som professor i måltidsforskning vid Örebro universitets Campus Grythyttan. Hon har tidigare arbetat på Karolinska institutet och varit professor i nutrition och hälsokommunikation vid högskolan i Akershus.
Hennes stora intresse är sambandet mellan kost och hälsa hos barn och unga och hon irriteras över alla kostråd som duggar tätt i medierna från självutnämnda experter. Vi drunknar i reklam för allt från bantningspreparat, till kosttillskott och fettböcker.
– Det finns en massa begrepp som är dåligt underbyggda. Jag hoppas de riktiga experterna får tillbaka lite ork snart. Livsmedelsverket pekas ut som okunnigt och snedvridet av vissa personer. Det är tragiskt.
Hon sitter själv i Livsmedelsverkets nya expertråd och tycker myndigheten fått oförtjänt dåligt rykte av olika dietförespråkare i medierna.
– Försök gå emot floden av information. Det är inte lätt för man ifrågasätts på ett oschysst sätt. Det finns otroligt mycket pengar i den här branschen.
Hon talar om två motiv: passion och business.
– Frälsarbudskap kombinerat med pengar. Många kommer på något och vill föra ut det till folket, de vill höra sin egen röst.
Samtidigt är det många som vittnar om att de själva blivit hjälpta av en viss diet.
– Ja, det kan så vara. Men det är anekdotisk evidens. Bara för att en person blivit hjälpt är det inte säkert att halva befolkningen blir hjälpt av samma sak.
Agneta Yngve tycker att det är ett stort problem att medier ofta rapporterar om kostnyheter där man gjort en studie som visar något nytt, fast det redan finns hundra studier som visar något helt annat. Det är den sammanlagda evidensbaserade forskningen över tid som sprids av forskare och myndigheter utan vinstintresse vi ska lyssna på, tycker Agneta Yngve.
Samtidigt tycker hon inte att det är konstigt att det finns en skepsis mot statliga institutioners kostråd.
– Svensk näringsforskning byggdes upp med stöd från läkemedelsindustrin och livsmedelsindustrin.
Även i dag stöds forskningen av industrin, men Livsmedelsverket har enligt Agneta Yngve gjort ett arbete med att byta ut, eller synliggöra, experter med bindningar. Problemet tycker hon är att de akademiska experter som faktiskt finns är osynliga för den stora massan. Man lyssnar hellre på lättköpta budskap av goda vänner, coacher och läkare som saknar nutritionsutbildning.
Agneta Yngve tycker att lärarna i hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa är viktiga för att sprida kunskap om hälsosam kost.
– De är jätteviktiga. Att de framhåller de budskap de bör framhålla, de nationella rekommendationerna som har evidens.
Mat är ett hett ämne i medierna och många människor har starka känslor för sin diet.
– Alla äter. Alla har någon sorts uppfattning om sina egna matvanor och andras. Det är lätt att gripas och vilja frälsa världen, säger Agneta Yngve.
Hon tycker att det behövs en tydligare yrkeskategori som är experter på nutrition, fler nutritionister och dietister, som kan fortbilda andra regionalt. Lärare behöver få uppbackning och uppdatering om ny forskning så att de har argument mot exempelvis föräldrar, eller elever, som förespråkar en diet på oklara forskningsgrunder. Skriv till Livsmedelsverket och ställ frågor, gör det till en skoluppgift. Det blir även en övning i källkritik, tipsar Agneta Yngve.
En lärare kan förstås också personligen ha en åsikt om kost som inte stämmer med rekommendationerna. Men man får inte lära ut sin åsikt, utan undervisning ska bygga på vetenskap, betonar professorn.
– Om man är vegetarian kan man inte säga att alla barn ska sluta med kött. Jag tror att alla kan begripa att det är samma sak med LCHF till exempel. Bara för att man själv har minskat i vikt betyder det inte att barn ska ha samma mat.
Bakom dietdebatten i samhället står ett skrämmande faktum: Många människor äter sig sjuka i dag. Det finns bra studier kring vad vi generellt behöver ändra i kosten för att leva mer hälsosamt, berättar Agneta Yngve. Vi ska äta mer av grönsaker, frukt, fisk, grovt bröd, nötter, magra mjölkprodukter, bönor, fullkornsprodukter och livsmedel med omega 3 som rapsolja och olivolja. Samtidigt bör vi minska på socker, feta köttprodukter, fet ost, alkohol, transfetter och omega 6-fettsyror som finns i till exempel majs- och solrosolja.
Det är i ung ålder som våra matvanor grundläggs och alla barn får inte heller i sig den näring de behöver. Agneta Yngve var med och drev en stor europeisk studie över hur mycket frukt och grönsaker 11-åringar i olika länder äter. Resultatet visar att barnen inte når rekommendationsnivåerna och att pojkarna äter mindre grönt än flickorna.
I studien fick den svenska skollunchen en särskild eloge.
– Sverige är inte bäst i Europa vad gäller att äta frukt och grönt totalt sett. Men vi har ett bra grönsaksintag framför allt på lunchen – bra skolmåltider. Utan dem skulle vi ligga bland de lägsta länderna i grönsaksintag av de nio länder vi undersökte, säger Agneta Yngve.
I en annan studie kontrollerade hon halterna av folat hos yngre barn och tonåringar i Sverige. Brist på folat kan orsaka blodbrist, hjärnsjukdom och påverka skolresultaten.
– Vi ser att de barn som har låga folatintag får låga skolbetyg oberoende av föräldrarnas utbildningsnivå eller inkomst.
I Sverige berikas inte livsmedel med folat, till skillnad från i en del andra länder. Höga halter av folat finns naturligt i baljväxter, apelsinjuice, spenat och andra mörkgröna blad samt i syrade mjölkprodukter, som var den främsta källan för barnen i studien.
Varför är det då så svårt för oss att äta hälsosamt? Det finns förstås många olika orsaker. Agneta Yngve tror att mat ses som belöning. Vi har fått mer pengar och ”belönar” oss därför mer. Samtidigt finns studier som visar att ekonomisk oro också får oss att tröstäta skräpmat och dricka mer alkohol.
Vi går dessutom ut och äter i större utsträckning i dag och då är det svårare att kontrollera vad det är i maten. Det serveras fem miljoner måltider utanför hemmet varje dag i Sverige. Kanske förtjänar ute-ätandet en egen del i skolundervisningen funderar Agneta Yngve. Hur vi kan äta bra på restaurang och café. Hon ger några gamla goda råd:
– Finns det en sallad? Grovt bröd? Utgå från tallriksmodellen och drick bara vatten till. Använd en mindre tallrik om du behöver äta mindre.