Estetiskt så in i norden

Det finns likheter mellan de estetiska ämnena i de nordiska länderna – men också stora skillnader i både läroplaner, status och lön.

I våra grannländer slöjdas, tecknas och musiceras det för fullt och förändringar sker överallt. Drama är ett nytt skolämne på Island. I Norge har bild och slöjd varit ett gemensamt ämne sedan 1960 men nu funderar man på att dela upp dem igen. I Danmark har ämnet hantverk och design ersatt slöjd och handarbete. Och i Finland får slöjdlärarna möjlighet att börja undervisa i programmering.

I Finland kallas de praktisk-estetiska ämnena »konst- och färdighetsämnen«. Där ingår musik, bild, slöjd, idrott och hem- och konsumentkunskap. Olavi Arra, sakkunnig på finländska lärarförbundet Opetusalan Ammattijärjestö, upplever att lärarnas status hos allmänheten är bättre i Finland än i Sverige. Både grundskollärarna och ämneslärarna har en magisterutbildning. Över 90 procent av alla lärare i grundskolan är behöriga. Men det varierar i landet enligt Olavi Arra.

– På landsbygden kan det vara brist på kompetenta musiklärare och samtidigt kan det finnas arbetslösa musiklärare i universitetsstäder där de utbildas. Antalet veckotimmar är mindre i små skolor. Det betyder att i vissa fall kan det vara svårt att locka sökande till tjänster på landsbygden.

I Norge är cirka 60 procent av estetlärarna behöriga i grundskolan. Den norska riksdagen har i år bett regeringen komma med en plan för hur de praktisk-estetiska ämnen ska stärkas framöver och hur man ska rekrytera fler kvalificerade lärare. Enligt Karin Elizabeth Torp, tjänsteman på norska lärarfacket Utdanningsforbundet, är de estetiska ämnena på frammarsch.

– Efter ett decennium av fokus på grundläggande ämnen, naturvetenskap och matematik, verkar det som att politikerna också har förstått värdet och betydelsen av de praktisk-­estetiska ämnena – både för bättre inlärning av mer teoritunga ämnen, men också ämnenas egenvärde.

Norska lärarutbildningar ger behörighet att undervisa i alla årskurser, vuxenskola och kulturskola. Det tar tre, fyra eller fem år att bli lärare i musik eller i konst- och hantverk. Längden på utbildningen påverkar lönen, inte ämnet eller skolformen.

I Danmark finns tre estetiska ämnen: musik, bildkonst och det nya ämnet hantverk och design, som ersatt slöjd och handarbete. Grundärarutbildningen är fyraårig och man specialiserar sig i tre olika ämnen där de estetiska kan ingå. Enligt Danmarks Lærerforening genomförs 84 procent av elevernas musikundervisning av en behörig lärare. I bild är siffran 67 procent och i hantverk och design 80 procent. På en del skolor kan de yngsta eleverna undervisas av lärare utan ämneskunskaper i musik och bild.

Åsa Bonde, konsulent på Danmarks Lærerforening, om estetämnenas status:

— Det finns inga nationella prov i ­estetiska ämnen, och med det ökade fokuset på att testa och mäta i det danska skolsystemet, kan det tolkas som att de estetiska ämnena inte har så hög politisk status. Många lärare upplever också att deras ämnen är nedgraderade ekonomiskt på skolan när man ska prioritera pengar för material eller utbildning.

Det råder lärarbrist, särskilt på musiklärare. Ämnet har utökats i timplanen de senaste åren och situationen löses ofta genom att lärare från kulturskolan kommer in och undervisar. Det finns också en ny lag som säger att kulturskolan och skolan ska samarbeta och att de praktisk-estetiska ämnena ska stödja de teoretiska, särskilt i danska och matematik. Läs mer om det i reportaget från Danmark på sidan 32.

På Island delas de estetiska ämnena upp i konst och hantverk. I konst ingår scenkonst – drama och dans, bild och musik. I hantverk ingår textilslöjd, hantverk och design samt hem- och konsumentkunskap. Varje skola organiserar de praktisk-estetiska ämnena självständigt utifrån ett antal obligatoriska timmar. Rektorn beslutar om ämnesområdena ska undervisas separat eller användas i andra ämnen, om ämnena ska ges i koncentrerade korta kurser eller kontinuerligt under året. Det nyaste estetiska ämnet är drama – vilket är unikt i Europa. Andra länder med drama på schemat är Australien och Nya Zeeland. Läs mer om isländsk dramaundervisning i reportaget från Reykjavik på sidan 22.

Källor: Nordic Union of Art and Music Schools (2015), Finska, danska och norska lärarförbund, Islands universitet, nationella läroplaner.