Nu förs diskussioner i Norge om att dela upp kunst og håndverk i två ämnen, som svenskans bild och slöjd. Förslaget möts av skepsis.
Bild och slöjdär ett gemensamt ämne i norsk grundskola, kunst og håndverk. Så har det varit sedan 1960, när teckning, textilslöjd och träslöjd slogs ihop. I dag innehåller ämnet fyra huvudområden som kunskapsmålen är fördelade under: arkitektur, design, visuell kommunikation och konst. Under den senare punkten samsas konsthistoria med praktiskt arbete som måleri och skulptering, medan det är fokus på bilders betydelser inom visuell kommunikation. I arkitektur lär sig eleverna hur arkitektur påverkar vardagen, de får bland annat konstruera skalenliga husmodeller. Design handlar om formgivning av föremål och är det mest hantverksmässiga området där eleverna gör allt från ritningar till föremål i olika material.
– Speciellt designbegreppet är viktigt här hos oss. Det är inom det området som vi på många sätt kan förena det bästa från konsten och det bästa från hantverksdelen, berättar Lennart Johansson som leder intresseorganisationen Kunst og design i skolen och tidigare utbildade lärare i kunst og håndverk på Høgskolen i Oslo og Akershus.
Han berättar att lärare ofta fokuserar på olika material i perioder, till exempel trä. Men även då försöker läraren kombinera arbetsuppgifterna med andra material och tekniker. I en slöjduppgift kan eleverna också få i uppgift att rita en skiss, lära sig om färglära och arbeta med komposition.
– De olika kompetensmålen går in i varandra och det är en förutsättning för att hinna med alla olika mål, säger Lennart Johansson.
Lärarna har stor frihet att välja material och tekniker, så länge eleverna når kunskapsmålen. Läroplanen är inte mer detaljstyrd än att det står att de ska arbeta med traditionella och nyare material. I lärarutbildningen ingår en träperiod, en textilperiod, en period med måleri, en med teckning, en med tryck, en med keramik och en digital period.
– Det blir ingen djupdykning i de olika områdena, men det ger en plattform för att kunna utveckla sig vidare, säger Lennart Johansson.
Materialvalen i undervisningen handlar mycket om lärarens specialkunskaper och skolans lokaler.
– Har man dåliga lokaler finns det en tendens till att det blir mycket teckning, måleri och tvådimensionellt arbete. När man då ska gå in på materialbaserade uppgifter i trä och textil blir det ofta korta och enkla uppgifter, säger Lennart Johansson.
Han berättar att rejäla trä- och textilsalar blir allt mer ovanliga. I dag har många kombinerade salar med kanske endast ett par hyvelbänkar i ena hörnet.
Just nu är en stor reform på gång i den norska skolan. En utredning tittar på om kunst og håndverk ska delas upp i två ämnen på högstadiet, i en konstdel och en hantverksdel, och om eleverna ska få välja mellan dessa. Regeringens mål är att stärka det praktiska hantverksarbetet i skolan i förhoppning om att det kan motverka avhopp på gymnasiets yrkesprogram och få fler att välja praktiska yrkesutbildningar. Förslaget möts av protester från organisationen Kunst og design i skolen som anser att ett enat ämne skapar bättre förutsättningar för förmågor som kreativitet, innovation och problemlösning. De tycker också att det kan vara problematiskt ur ett genus- och klassperspektiv om eleverna får välja mellan konstarterna eftersom de har fått uppfattningen att regeringen är mer intresserad av träarbete när det gäller hantverk.
– Vår största styrka är att ha ett samlat ämne, säger Lennart Johansson.
Politikerna vill även renodla grundskolans ämnen, de anser att för många moment ska samsas och att eleverna får för ytliga kunskaper. Lennart Johanssons organisation har fått frågan om vad som kan strykas ur kunst og håndverk. I stället för att prata om att ta bort har de pekat på vad som är viktigast att bevara – teckning, hantverk och visuell kommunikation. Hur det slutligen blir, och om det ens kommer att vara ett enat ämne, återstår att se.
Sebastian G Danielsson