Nu närmar sig avslutningen – och då förväntas skolledaren hålla tal. Här ger retorikern Barbro Fällman sju viktiga tips.
1. Samla material
Förbered ditt tal genom att prata med lärare och elever, gärna informellt under fikarasten. Berätta att du samlar material till ditt sommartal och var tydlig med att du vill veta vad de tycker att du ska ta upp.
Fundera också på vad som har hänt den närmaste tiden i byn, staden, världen. Att vara aktuell är viktigt! Gå även igenom tidigare tal som du har hållit – du får absolut inte upprepa dig.
2. Väg orden
Publiken på en avslutning kan vara väldigt varierad. Barn, tonåringar, deras föräldrar och släktingar, lärare och skolpersonal. Tänk på att alla ska förstå och känna sig inkluderade. Om du vill referera till litteratur så var noga med att välja både en saga och en klassiker för att alla ska hänga med. Testa talet på olika personer.
En kollega, en elev och någon mer som du litar på. Förstod de dina exempel? Var det något ord som var för svårt?
3. Håll det kort
Alla kända, lyckade tal i historien har varit korta. Då är dispositionen viktig. Var noggrann med inledningen och avslutningen och koppla gärna ihop början och slutet. Det ger en effekt som får lyssnarna att minnas innehållet. Ett bra upplägg är ”i går, i dag, i morgon”. Till exempel genom att hänvisa till skolstarten (då), stanna till i den pågående stunden (nu) och blicka framåt – till sommarlovet och nästa termin (framtiden).
4. Tänk i tretal
Det magiska tretalet är viktigt att tänka på när du väljer anekdoter och exempel. Det känns igen från sagornas muntliga berättartradition, men hjälper även till att göra talet lagom långt. Det är bevisat att en lyssnare har förmågan att minnas just tre saker från ett tal. Och så blir det förstås lättare att memorera för dig själv.
5. Ha ”härvaro”
Det här begreppet innebär att man är närvarande i stunden, att man är fokuserad på uppgiften och kan lägga allt annat åt sidan. Skolledaren ska inte behöva tänka på att tårtan är inköpt och kaffet kokat, att betygen är fixade och eleverna på plats. Att hålla ett tal är en prestation som kräver koncentration.
Om du ska använda mikrofon eller mygga så måste du ha testat den i förväg så att du vet hur tekniken fungerar. Om avslutningen sker utomhus får du vara beredd på att bli avbruten av ett flygplan eller en motorcykel som dundrar förbi, då
gäller det att vara tyst tills störningsmomentet är borta. Det är viktigt att alla hör vad du säger – även de som sitter längst bak!
Ett snyggt och proffsigt manuskript ger ett bra intryck. Ställ dig aldrig framför en publik med ett vikt A4-papper. Det ser slarvigt ut. Tillverka i stället ett kort som matchar dina kläder, skolans färger eller kanske har formen av en sol.
6. Var dig själv
Det är viktigt att vara så naturlig som möjligt. Är man en formell person ska man vara det även på avslutningen. Om du inte använder slang i vardagen finns det ingen anledning att göra det i ett tal
heller. Men ta gärna reda på vad som rör sig i barnens och ungdomarnas värld. Vad lyssnar de på för musik just nu? Vilka filmer är populära? Väv in det i talet om du känner att du behärskar det.
Ett annat effektivt sätt att väcka intresse är att ställa retoriska frågor, till exempel: ”Vad såg Nils Holgersson på sin resa genom Sverige? Vad lärde han sig?” Följ sedan upp med: ”Vad har vi sett? Vad har vi lärt oss den här terminen?” Glöm inte konstpauserna mellan frågorna!
Bjud på dig själv, men undvik att bli privat. Om du vill berätta om egna sommarlov i barndomen så måste historierna vara av allmänt intresse och ha en tydlig poäng.
7. Knip med rumpan
För att undvika rampfeber kan du försöka röra på dig innan talet. Småprata gärna med någon för att komma ner i puls. Gå undan och gäspa kraftigt – det sätter igång magandningen och hjälper rösten att hitta sin grundton. Är man spänd kan rösten bli gäll och det är inte behagligt att lyssna på.
Blir du rörd, vilket inte är ovanligt på en skolavslutning, kan du knipa med rumpan. Det stoppar tårarna. Ett annat knep, som bland annat Margaret Thatcher använde, är att ha ett gem i handen som man trycker till på när känslorna kommer. Då får man tillbaka sitt fokus.
Per Bengtsson är frilansjournalist.