Värdeladdade frågor väcker elevernas intresse och kan bygga broar mellan det förflutna och nuet. Det säger Niklas Ammert, som har tagit reda på hur eleverna själva tycker att de bäst lär sig historia.
På film, i digitala spel, på tv, i politiska debatter och på resor. Möten med historia utanför skolan blir allt vanligare för dagens elever. Det allra vanligaste sättet att möta historia är genom att se film. I stället för att uppfatta de nya förmedlingskanalerna som konkurrenter, förespråkar Niklas Ammert att de ska ses som komplement till historieundervisningen.
– Skolan kan erbjuda eleverna redskap som gör att de kan lära sig att tolka budskap, se sammanhang och analysera hur historia används till exempel i filmer eller på nätet.
I en studie som presenteras i Niklas Ammerts bok Historia som kunskap har 63 högstadieelever besvarat enkätfrågor om vad man kan när man kan något om historia. Majoriteten svarar att historiekunskaper är vetskap om händelser, årtal, personer och fakta.
– Det är faktabetonade minneskunskaper som står i centrum, vilket även framkommit i tidigare studier. Svarsbilden överensstämmer med den typ av kunskap som svenska gymnasielärare i historia efterfrågar i sina examinationer.
Frågan om vad man kan när man kan något om historia undersöktes även i samband med att eleverna fick läsa en värdeladdad text om avrättning av judar under andra världskriget. Eleverna visar att de kan tillämpa historiekunskaper på ett avancerat sätt – de förstår, förklarar, drar slutsatser, gör jämförelser och värderar. Niklas Ammerts slutsats är att eleverna visar upp mer komplexa kunskaper när de ges möjlighet att själva vara aktiva i förhållande till ett innehåll och om kunskapen efterfrågas av någon.
– Man kan fråga sig varför eleverna på en öppen fråga beskriver kunskaper av faktamässig karaktär när de i själva verket har kunskaper på en mer avancerad nivå.
Med tanke på att eleverna under sin skoltid har kommit i kontakt med ett målrelaterat betygssystem och borde vara vana vid att diskutera kunskapskrav med sina lärare, är han förvånad över resultatet.
– Kanske behöver samtalen kring vad som är kunskaper om historia mer tydligt vävas in i undervisningen. Vid nya moment kan läraren behöva hjälpa sina elever att bli medvetna om undervisningens innehåll, varför de läser om vissa historiska förhållanden och vad de förväntas kunna.
I studien har Niklas Ammert också undersökt hur elever uppfattar att de bäst lär sig historia. Elevernas egna svar är entydiga – de lär sig bäst när de lyssnar på genomgångar när läraren berättar och förklarar. Andra vanliga sätt att lära sig om historia är att se på tv och film eller att läsa. Flera elever poängterar att de lär sig historia bäst om de är intresserade och innehållet känns meningsfullt. De vill bli berörda och uppleva kopplingar till sitt eget liv.
– Att arbeta med värdeladdade frågor är ett sätt att väcka elevernas intresse. Det ger möjlighet att skapa en brygga mellan det förflutna och nuet. Eleverna kan till exempel få en förståelse för hur demokratin har utvecklats från antiken fram till i dag eller vilka mekanismer som kan ligga bakom varför människor kränkts i olika tidsepoker och samhällssystem.
Eleverna uppger i sina svar att det är speciellt viktigt att ta upp berättelser om ondska. De vill avskräckas av tidigare fel och grymheter i världshistorien, så att de inte ska upprepas.
Niklas Ammert vill arbeta vidare med hur lärare kan dra nytta av resultaten från hans studie.
– Jag tänker ta fram goda exempel på hur man kan stimulera eleverna i historieundervisningen och ta tillvara deras drivkrafter.
Några tillvägagångssätt som han före-slår är att lyssna på elevernas egna frågor, diskutera i mindre grupper och hjälpa till att sätta in historiska händelser i större sammanhang. Förutom att eleverna ska uppnå kunskapskraven i kursplanen hoppas han att historielärarna även ska förmedla hur spännande och relevant ämnet är.
– Min egen fascination för historia väcktes redan på högstadiet av en berättande lärare som utmanade med frågor som fick oss att tänka och förstå.
Vad anser han om de nationella proven i historia? Niklas Ammert tycker att proven hittills har fungerat bra och att de mäter historiekunskaperna på ett allsidigt sätt.
– Elevernas analyskunskaper och deras förmågor att använda källkritik och historiebruk, matchas väl i proven. Den största utmaningen är att bedöma kunskaper som avser historiemedvetande.
Som komplement till proven föreslår han muntliga resonemang med elever i små grupper. Då kan läraren lättare identifiera elevernas kunskaper och ställa frågor som exempelvis handlar om deras förståelse. Han hoppas att de nationella proven ska utökas med en muntlig del.
– Historia är ett levande ämne som handlar om människor i dag, i går och framåt i tiden. Det underlättar att tala om historia för att den ska bli förståelig och meningsfull för oss.
Text: Kristina Karlberg