I dag är det dags för inspelning av den tredje delen av podcasten Historiepratarna. Adam Jönsson låter sina åttor stå för berättandet.
Klockan är halv tre när fyra elever i 8b släntrar in i Sjöängsskolans musiksal. Historielärare Adam Jönsson, som i all hast håller på att rigga om ett litet grupprum till inspelningsstudio, överraskar dem genom att trolla fram ett mellanmål.
I dag är det dags att spela in det tredje avsnittet av podcasten Historiepratarna. Liv, Matilda, Ricardo och Sofia slår sig ned runt mikrofonen och placerar sina anteckningar och bilder framför sig.
– Tänk på att inte prassla. Är mobilerna avstängda?
Han går igenom hur inspelningen ska gå till. Det gäller att rikta sig mot mikrofonen, försöka släppa manuset och våga gå in och säga något spontant. Dagens avsnitt ska handla om det antika Grekland. Nästa grupp ska prata om Romarriket.
Stämningen är först lite fnittrigt nervös. Men Adam Jönsson försäkrar att de ska göra tre tagningar och att den första är som en träningsrunda. Han kommer att klippa bort, klippa ihop och få det så avspänt som möjligt. Dags för tagning!
– Då säger vi välkomna till Historiepratarna! I förra programmet pratade vi om flodkulturerna, i dag ska vi prata om Europas historia, inleder Adam Jönsson och ger ordet till Matilda.
En knapp vecka senare ligger avsnittet på nätet. Under en halvtimme turas eleverna om att berätta om perioden. Då och då stannar deras lärare upp vid ett ämne och tillsammans reder de ut vad en stadsstat är, resonerar om skillnader mellan män och kvinnor i Aten och Sparta, jämför demokrati och jämställdhet då och nu samt kryddar med skämt och film- och boktips.
Idén till projektet fick Adam Jönsson när han lyssnade på podcasten Blå hästen där Malin Åkersten Triumf intervjuar sin pappa, som är historiker och statsvetare, om Europas historia.
– Det där borde man kunna göra med eleverna!
Han hade under en tid funderat på att flippa klassrummet, men ville ha fokus på eleverna och låta dem stå för berättandet. Dels för att släppa in fler röster, dels för att slippa sin egen röst lite grann. Det skulle bli mer än text i en bok.
– Jag hade kunnat göra radioprogrammet själv. Rent kunskapsmässigt hade det kanske blivit proffsigare, men då hade det bara blivit lärarens röst och – som så ofta – envägskommunikation.
En tanke är att Historiepratarna ska bli en kunskapsbank för framtida undervisning. Förhoppningsvis kommer blivande åttor att kunna lyssna till sina äldre kompisar som pratar om världens historia.
Själv gillar Adam Jönsson att testa nya saker och har vid flera tillfällen gjort lite ”galna” projekt.
– När andra ska lyssna gäller det att tänka till.
Förra läsåret läste klassen fram till 1700-talet i historien. I podcasten repeterar de det de gjort tidigare. En styrka, tycker han.
– Det de pratar om kommer de att minnas mer av.
I Historiepratarna arbetar åttorna kronologiskt med de stora historiska epokerna. Alla har fått önska vilken period de vill fördjupa sig i och har sedan satts ihop i grupper.
Eleverna får ett häfte med material, väljer vad de vill berätta om och förbereder stolpar eller manus under några lektioner. Vid inspelningen har deras lärare planerat vissa frågor och sedan får samtalet leda dem framåt.
Ambitionen är att låta elever prata om historia på ett nytt sätt. Programmen ska präglas av samtal – inte uppläsning, poängterar Adam Jönsson.
De första avsnitten har varit ganska lärarstyrda, men tanken är att samtalen med tiden ska bli friare och mer elevstyrda. Han har också planer på att alla elever ska göra ett eget avsnitt om nutidshistoria och kanske intervjua en släkting.
– Jag vill att de ska samtala, interagera och hjälpa varandra.
Att arbeta med några elever åt gången har flera fördelar. Många har lättare att prata i ett mindre sammanhang och är bättre på att uttrycka sig muntligt än skriftligt. Här får de ett tillfälle att visa andra och kanske bättre kunskaper än på ett traditionellt prov, tycker Adam Jönsson.
– Som lärare i dag är det svårt att få tid att se alla elever, uppmuntra, prata med dem och berömma dem. Nu får jag en bättre möjlighet att se vad de kan.
Eleverna tar uppgiften på stort allvar, vet att de måste formulera sig väl, svara på följdfrågor och får ett större djup i sina kunskaper, påpekar han.
Förutom en grundlig genomgång av historiska perioder lär eleverna sig att analysera. I samtalen beskriver de orsaker och konsekvenser, jämför och ser samband. Dessutom tränar de sin kommunikativa förmåga, övar på att hantera information och arbetar med att förstå och använda olika begrepp, förklarar Adam Jönsson.
– Flera av förmågorna är svåra att arbeta med i helklass. Det finns alltid några som är bra på att berätta och andra som är tysta.
Arbetet har gått över förväntan. Eleverna tycker att det är roligt och de flesta har velat vara med. Från början tänkte de att det nog bara var de närmaste familjerna som skulle lyssna, berättar han.
Men det första programmet hade närmare 500 lyssningar och podcasten låg under hösten på Itunes topp 10-lista.
– I dag fick jag ett mejl från en lärare som låtit sin klass lyssna på ett program. Efteråt fick hans elever, som arbetade formativt, göra two stars and a wish. Det var oerhört ambitiöst och är kul och givande för eleverna med konkret feedback från elever på andra skolor.
Svårigheten är, som så ofta i skolan, tidsaspekten. Inspelningen sker utanför ordinarie undervisning.
– Jag önskar att det skulle finnas utrymme på skoltid. Det hänger väldigt mycket på frivilligt arbete vilket gör det lite skört.
Text: Karin Björkman