Från traditionella prov till loggbok, rollspel, rapporter, radioprogram och argumenterande uppsatser. Äntligen får Dan Frendin möjlighet att arbeta med alternativa examinationsformer i naturkunskapen.
Dan Frendin flyttar ihop bänkarna i en rektangel, ställer upp skyltarna med de olika aktörerna och riggar videokameran. Om en liten stund är det dags för den första halvan av klassen, som håller på att avsluta området genteknik, att ha en debatt om GMO, genetiskt modifierade organismer.
– Jag ska leda diskussionen och hinner inte anteckna. Det är viktigt att ha en inspelning så jag kan se vad som händer, säger Dan Frendin som är naturkunskapslärare på Stagneliusskolan i Kalmar.
Representanterna slår sig ned gruppvis och tar fram sina texter på datorerna. Efter en kort genomgång får de två minuter på sig att göra sitt inledningsanförande.
De tre elever som företräder Greenpeace presenterar sin organisation och förklarar att de vill stoppa GMO. Även de som representerar de indiska bönderna är emot. En av dem berättar att många lurats att köpa hybridfrön som inte fungerar i torkan, skuldsatt sig och att självmordsfrekvensen är hög. Gentekniknämnden bedömer varje enskilt fall och har en lista med olika kriterier, förklarar de. Forskarna har hittat både för- och nackdelar och måste fortsätta att studera vad som händer i samhället och naturen. Representanterna för företaget, som producerar genmodifierade frön, hävdar med bestämdhet att det inte finns bevis för att GMO-växter är farliga för människor.
Ordet är fritt. Debattörerna ställer frågor och utmanar varandra. Mycket handlar om kritik mot företaget. Flickorna som representerar det försvarar det skickligt och hävdar att de sätter människan i första hand. Samtalet böljar fram och tillbaka och ibland hettar det till.
– Det är lite låsta positioner, konstaterar Dan Frendin och sätter streck i debatten.
Han ger grupperna några minuter på sig att förbereda sina slutpläderingar. Det visar sig att ingen av dem ändrat åsikt.
Dagens sista uppgift handlar om att visa vad debatten gett för kunskaper. Dan Frendin uppmanar eleverna att under kvällen reflektera över vad de lärt sig och skriva i sina digitala loggböcker.
– Uppgiften är jätteviktig. I och med att de skriver i programmet Google Drive Document kan jag se historiken och hur de utvecklas.
Arbetet med alternativa examinationsformer är en del av Dan Frendins förändrade arbetssätt. Det började med att arbetslaget deltog i ett utvecklingsprojekt om SSI, ”socio-scientific issues”, där undervisningen handlar om etiska dilemman med anknytning till natur- och samhällsvetenskap. Då passar det inte med traditionella prov, anser han.
– Jag har aldrig tyckt om prov, det är konstlat. Det måste vara uppgifter som eleverna har nytta av i livet. Att argumentera, hitta källor och att förstå att en fråga har olika vinklar är viktigt.
I samband med den nya läroplanen blev det läge för förändring. Han ”tog chansen” och slutade med lärobok, föreläsningar och prov och började undervisa utifrån SSI.
– Allt föll på plats och andra examinationsformer växte fram.
Förändringen innebar också att eleverna, från att arbeta ensamma, nu arbetar i basgrupper. I stället för att plugga fakta löser de etiska dilemman.
All undervisning bygger på öppna lärresurser och flippade lektioner. Eleverna använder material som filmer, radioprogram och inspelade genomgångar.
– Arbetssättet ger mer tid till eleverna. De kanske inte hinner med lika mycket stoff som tidigare, men kunskaperna sitter kvar på ett annat sätt i och med att de är mer aktiva.
En annan fördel är att materialet från kurserna finns kvar. Nackdelen är att språket kan vara svårt för elever med lässvårigheter, menar Dan Frendin.
– Men sådant är livet, de måste kunna hantera det. Jag jobbar varje vecka med skolans specialpedagog och lär dem hur de ska läsa en artikel eller se en film med svåra ord. Jag letar också efter bättre texter.
Dan Frendin har insett att det är viktigt att ha både grupp- och individuella examinationer på alla områden. Det ger elever med olika ambitionsnivå möjlighet att visa vad de kan. Det ger också fler chans att visa sina kunskaper.
– De som har svårt för att uttrycka sig skriftligt kan blomma ut när de får prata. Det fick de inte förut.
Så förutom GMO-debatten och loggboken ska alla elever skriva en argumenterande text.
Han försöker hela tiden hitta ämnen som ligger nära elevernas vardag. Höstterminen började med att eleverna, som går första året i en idrottsklass på programmet samhälle beteendevetenskap, arbetade med hälsa och livsstil – ett ämne som alla hade erfarenhet av. De fick välja mellan sex olika aspekter – kost, träning, strålning, droger, sömn och konsumtion – och göra en undersökning bland eleverna på skolan.
– De tränade på att göra egna frågeställningar, argumentation och att arbeta i grupp. Det var svårt i början. Några fick dra tunga lass och det krävdes stora diskussioner om hur vi skulle ha det.
Resultatet blev nya grupper där elever med liknande ambitionsnivå parades ihop. De nya grupperna fungerar mycket bättre, berättar Dan Frendin, och betonar vikten av att hela tiden utvärdera både de enskilda elevernas samt gruppernas arbete.
Nästa arbetsområde ska handla om sex och samlevnad. Då kommer klassen bland annat att använda webbresursen umo.se, RFSU och radioprogrammet Ligga med P3. De ska titta på källorna, deras trovärdighet och fundera på vad de kan ge ungdomar i deras ålder. Arbetet, som sker parvis, ska redovisas i form av ett ljudklipp, berättar han.
Redovisningsformen ger elever med dyslexi en helt annan möjlighet att visa vad de kan, påpekar han.
– När vi gjorde det vid ett annat tillfälle såg jag att en elev låg på ett C i stället för ett E.
Sista delen av naturkunskapskursen handlar om ett hållbart samhälle. Mitt emot skolan ligger en utrangerad idrottsanläggning. Dan Frendin såg omedelbart ett bra autentiskt uppdrag.
– Vad passar bättre för en idrottsklass än att arbeta med hur man exploaterar tre fotbollsplaner och en gammal arena på ett bra sätt? Jag försöker få in elevernas verklighet i examinationerna.
Text: Karin Björkman