Med lust och läroplan i fokus

– Men vet du vad formen kallas då? frågar pedagogen.

Milton tänker en stund innan han kommer på att ”pistolen” är en triangel och ”telefonen” en rektangel.

Förskolechefen Riitta Aho visar runt på Gulsippan, en av fyra förskolor i tätorten Ånge. I lekrummet sitter några barn och använder en pedagogisk app på avdelningens surfplatta. Den är köpt till personalen, men barnen får också använda den.

– Intresset för pedagogisk dokumentation har ökat i och med plattorna. Vi filmar verksamheten och diskuterar sedan vad vi ser och hur vi agerar. Fångar vi upp barnens intresse? Bygger vi vidare på det?

Riitta Ahoär en av tre förskolechefer i Ånge, en liten kommun i Västernorrlands län med drygt 9 000 invånare utspridda på flera mindre orter. Fram till för några år sedan jobbade förskolorna som de alltid gjort, arbetet ”rullade på” och barnen fick god omvårdnad. Visst gjordes några undersökningar om vad föräldrarna tyckte, men eftersom alla var nöjda ledde enkäterna sällan till några förändringar.

Skolorna i kommunen uppvisade svaga resultat, men det var svårt att se förskolornas betydelse i det. Hösten 2010 kom så en ny förvaltningschef till kommunen. Politikernas uppdrag till förvaltningen skärptes, vilket ledde till en mer enhetlig bild av vad som skulle förbättra skolresultaten.

– Förut styrdes arbetet mycket av de förväntningar som föräldrar och personal hade på för-skolecheferna och i andra hand av kommunens uppdrag om ekonomi och organisation. De delarna är inte oviktiga, men nu jobbar vi med det statliga uppdraget och läroplanen i fokus, säger Lars Thorin.

Han har själv en bakgrund som lärare och rektor, men är sedan några år tillbaka utvecklingsledare vid barn- och utbildningsförvaltningen. Han undervisar också på rektorsprogrammet vid Högskolan Dalarna och är ofta anlitad som föreläsare om pedagogiskt ledarskap. En dag i månaden ägnar han och Ånges tre förskolechefer åt utveckling och diskussioner kring ledarskap och pedagogik.

Dagens tema är pedagogisk dokumentation som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Lars Thorin visar en film från en av förskolorna. En pedagog sitter på golvet med flera småbarn. En liten flicka staplar kuddar på varandra, andra barn kommer och hjälper till. Filmen är bara ett par minuter lång, men blir upptakten till en längre diskussion.

– En duktig pedagog ser att det här är matematik. Flickan väljer bara fyrkantiga kuddar och bygger ett torn av dem, säger Kicki Johansson, förskolechef för fem olika förskolor i kommunens östra del.

– Pojken säger att han vill bygga en trappa och det bygger förskolläraren vidare på, säger Riitta Aho.

De tre förskolecheferna är överens om att lärandet ska utgå från barnens intresse och kunskapsnivå. Det får inte styras som i skolan.

– Men om ett barn är intresserat av rymden, ska vi bara utgå från det vecka efter vecka? frågar Lars Thorin.

– Vi börjar med rymden, men försöker leda barnet vidare och komma in på farkosten och startplatsen, föreslår Eppi Saari, den tredje förskolechefen.

Han menar att skillnaden i dag jämfört med för några år sedan främst består i att personalen reflekterar mer kring arbetet med barnen.

Pedagogisk dokumentation är det gemensamma politiska mål som alla Ånges förskolor arbetar med i år. Det ska genomsyra hela förskoleverksamheten. Varje förskolechef har årligen ett eget möte med ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden. Där följer de upp föregående års mål och föreslår vilka mål förskolan ska arbeta med det närmaste året.

Tidigare ville pedagogerna arbeta med områden de redan kände sig trygga med, men så är det inte längre. Numera använder chef och personal den pedagogiska dokumentationen i form av filmer och anteckningar för att analysera vad förskolan behöver utveckla för att nå målen i läroplanen.

Ånge kommun är ungefär lika stor som ett skolområde i stora kommuner. Det gör att ledamöterna i nämnden har full koll på skolresultaten i olika årskurser.

– Det som är så häftigt med Ånge är att vi har den röda tråden från politik, via förvaltning, rektorer och förskolechefer ända ner till enskilda lärare och förskollärare. Det ger drivkraft att jobba vidare, säger Lars Thorin.

De tre förskolecheferna vittnar om den betydelse Lars Thorin har för det systematiska kvalitetsarbetet. Det är han som tar fram aktuell forskning att diskutera, som ställer de svåra frågorna och som leder diskussionerna.

En förutsättning för att förskolepersonalen ska kunna jobba med läroplanen och det statliga uppdraget är enligt Lars Thorin att förvaltningschefen, och i ett andra skede förskolecheferna, håller undan andra uppgifter från personalen. Att hålla upp ett paraply kallar han det.

– Många vill in i förskolan, det är allt från ekonomikurser till dokumentations- och diarieföringsutbildningar. Om vi ska hoppa på allt finns inte tillräckligt med tid för det statliga uppdraget.

Eftersom varje förskolechef ansvarar för flera förskolor, ofta med långa avstånd mellan dem, kan de inte själva driva hela jobbet med det systematiska kvalitetsarbetet. Ånge har därför infört läroplanspiloter på alla förskolor. En förskollärare från varje avdelning får utbildning och spetskompetens för att hålla siktet inställt på läro-planen och förskolans uppdrag. Läroplanspiloterna och förskolecheferna träffas tillsammans med Lars Thorin en dag i månaden.

– Piloterna är nyckelpersoner, det är de som sedan sprider kunskapen till all personal i förskolan, säger han.

Åter på förksolan Gulsippan är det dags för experiment. Ryktet sprider sig och snart har en liten grupp förväntansfulla barn samlats kring bordet i experimentrummet. Förskolläraren och läroplanspiloten Liselotte Matsson tar fram två värmeljus och två glasburkar av olika storlekar. Hon tänder de båda ljusen.

– Vad tror ni händer när jag sätter glasburkarna på ljusen? frågar hon.

– Det blir en stor låga i den stora burken, föreslår ett av barnen.

Liselotte sätter burkarna över ljusen. Först händer inget, men efter en stund slocknar ljuset i den lilla burken och strax därefter ljuset i den stora burken.

– Varför slocknade ljusen?

– Luften tog slut, svarar Milton, som nu hunnit ansluta till gruppen.

– Ja precis, ljuslågan behöver syre som finns i luften. Hur är det med oss människor, behöver vi syre?

Till hösten ska Milton börja skolan, väl förberedd som det verkar. Han kan resonera om geometriska figurer och syrets nödvändighet för eld och människor. Enligt egen utsago kan han också räkna till tiotusen.

Resultaten i Ånges skolor har förbättrats. Det visar både betyg och nationella prov.

– Lärarna berättar att barnen kan mer än för bara några år sedan. Förskolorna är den första byggstenen i det här pusslet. När de har en fungerande lärmiljö påverkar det skolans resultat, säger Lars Thorin.