Pedagogik på grön kvist

Lilian Blomberg tar ena gruppen med sig till mattelabbet. Mattias Petterssons grupp börjar med att repetera och beskriva de geometriska formerna de arbetat med. Uppgiften är att leta efter natur-material och bygga dem.

Eleverna försvinner bakom buskar och byggnader och letar mellan landen där det snart ska planteras lin, solrosor och bönor.

– Jag har hittat en cirkel, ropar en flicka och visar Mattias en liten blomma.

I mattelabbet ska eleverna ha idrottsmatte, berättar Lilian Blomberg och delar ut mattevästar med siffror på. De ska kasta en boll till någon med ett udda eller ett jämnt nummer. Nästa uppgift handlar om att träna tiokamraterna på mattebrädan.

Både Mattias Pettersson och Lilian Blomberg fångar alla till-fällen att lyfta matematiken.

– Miljön här är speciell, men uppgifterna kan man göra överallt, poängterar Mattias Pettersson.

– Vi är alltid ute 80 minuter med lågstadiet i två åldersblandade grupper varje måndag. I förra veckan bakade vi sockerkaka i en reflektorugn. Det blev fantastiskt bra, säger Lilian Blomberg.

Mattelabbet, odlingarna, hönshuset och kretsloppshuset är viktiga delar av arbetet med utomhuspedagogik på Torslunda förskola och skola på södra Öland.

– Linodlingen hör ihop med kulturarvet, historia och samarbetet med hembygdsföreningen, berättar förskolechef och rektor Linnéa Danielsson som kommer direkt från ett elevrådsmöte och en visning av ”Idéernas paradis”, det nya skolhuset, som ska rymma slöjd, bild, musik och fritidshem.

– Våra elever har verkligen möjlighet att uppleva skiftningar i naturen och ska veta hur ett kretslopp fungerar.

Det började för femton år sedan. Linnéa Danielsson och Torsten Kellander, som är utomhuspedagog på Torslunda försöksstation, fick pengar från dåvarande Myndigheten för skolutveckling för att utveckla kompetensen inom miljöområdet. De ville undersöka hur det går att arbeta mer konkret med naturvetenskap. Skolan blev också referensskola till försöksstationen, som ligger på promenadavstånd, och fick möjlighet att anlägga en skolträdgård där.

De tog kontakt med Nationellt centrum för utomhuspedagogik vid Linköpings universitet och flera lärare utbildade sig i utomhuspedagogik. Genom åren har de samarbetat med flera forskare och matematikdidaktiker från Linnéuniversitetet, berättar Linnéa Danielsson.

– När vi startade tänkte vi att det mest handlade om att vara ute och röra på sig. Kopplingen till läroplanen har blivit mycket tydligare genom åren. Nu har vi en bank med lektionsplaneringar för olika ämnen utomhus.

Det är en särskild kunskap att undervisa utomhus, poängterar hon. Ska du vara ute en halv dag med en klass eller barngrupp krävs noggrann planering och material som kåsor, sittunderlag, en bärbar toalett, surfplattor, digitalkameror och förstoringsburkar. Allt kan hända och vädret slå om.

– Det är nödvändigt att reflektera över hur jag ska arbeta när jag lämnar klassrummet och inte har penna och papper. Hur ska jag för- och efterarbeta? Man måste vara väldigt noga med tiden och använda den effektivt när man är mycket ute.

Det är också viktigt med en väl avvägd växling mellan undervisning utomhus och i klassrummet och mellan teoretiskt och praktiskt estetiskt arbete under veckan, påpekar Linnéa Danielsson.

– Det är min uppgift att lägga scheman och organisera så att veckan fungerar bra för barn och lärare.

Utomhuspedagogiken har flera fördelar. Barn som i förskolan och tidiga skolåren får arbeta praktiskt med kroppen i välplanerade aktiviteter och lektioner har nytta av det i senare skolår, anser Linnéa Danielsson.

– Lärarna upplever att eleverna har roligt när de lär sig. Har de rört på sig en stund kan de också sitta stilla en stund.

Elever som har svårare för att koncentrera sig i klassrummet eller knepigt med att skriva fungerar i allmänhet bra och lyckas i uterummet. Det bidrar till att stärka känslan av att vara en person som kan lära sig.

– Kvadratmeter brukar vara ett elände, men när de får arbeta med meterpinnarna blir det enklare.

Det handlar också om hälsa och att må bra. Att följa årstider och förundras över naturens skiftningar ger trygghet i närmiljön och minskar stressen.

Det har hänt mycket sedan skolan första gången fick Grön flagg-certifiering. De senaste åren har förändringarna duggat tätt: ny läroplan, betyg i årskurs 6, nya nationella prov och införande av IKT, konstaterar Linnéa Danielsson.

– Det gäller att inse hur mycket lärare har varit tvungna att lära sig! Att vara pedagogisk ledare innebär att både vilja lära sig själv och prioritera personalens fortbildning.

För fyra år sedan ansvarade hon för Matematiksatsningen i Mörbylånga kommun. De valde att arbeta med learning study. Det blev ett startskott. Lärarna planerade,filmade, diskuterade och lutade sig mot variationsteorin.

– Det är häftigt att se att det med små förändringar fungerar att få med alla elever. Vi har blivit bättre på att lära av varandra och öppna klassrumsdörrarna.

Linnéa Danielsson har också gått en förskolechefsutbildning och Rektorslyftet. Det inspirerade två förskollärare att gå förskolelyftet i naturvetenskap och teknik och att tre lärare gick lärarlyftet i olika ämnen. En lärare utbildar sig till speciallärare med inriktning mot matematiksvårigheter.

– Vi har fått igång ett stort intresse för fortbildning. Vi har tillsammans blivit en lärande organisation.

Arbetet ger resultat. Förra året låg skolan över riks-, läns- och kommungenomsnitt på de nationella proven. Särskilt bra gick det i matematik, berättar Linnéa Danielsson.

– Vi gör bättre resultat nu. Det är svårt för rektorer att prata om en skolas kunskapsresultat eftersom det kan variera från år till år. Nyckeln är att eleverna leker in matten i hela kroppen. Lågstadie-lärarna säger att ”Vi ser att begreppen sätter sig när man arbetar så mycket med utomhuspedagogik”.