Felix femmor hackar fram lösningarna

Datorspelet Minecraft aktiverar automatiskt alla de matematiska förmågorna. Det menar Felix Gyllenstig Serrao, som har utbildat kollegorna på Lindåsskolan i det annorlunda digitala verktyget. Första lektionen räknar de med bråk.

Det liknar ett pepparkakshus, för det har inga fönster, säger Hannes Persson Shöneberger i 5A.

Fingrarna dansar fram över tangentbordet när han vant och kvickt navigerar in genom entrédörren, passerar hallen, kommer ut i vardagsrummet och slutligen når fram till bråkrummet. Väggarna har olika färger. Långsidorna är svarta, kort­sidorna rosa respektive blå.

– Nu måste vi faktiskt räkna ut omkretsen på huset, säger bänkgrannen Maja Fogelhamre.

Hannes springer iväg och hämtar papper och penna, gör en snabb skiss av huset och riktar blicken mot skärmen. Maja räknar antalet block i basen på ytterväggarna med hjälp av muspekaren.

Tio meter, enas de om. Fem på var sida om dörren.

Sedan upptäcker de att dörren också är en meter bred.

– Elva.

De tittar på varandra och gör high five. Ännu ett problem är löst!

Det är första lektionen i Lindåsskolans matteprojekt ”Minecraftklasser”. Dagens uppgift finns på en stencil. Eleverna ska mäta ut en tomt som är 25x25 meter och sätta upp ett staket runt omkring. Där innanför ska de bygga ett hus med fyra rum, varav ett är ”bråkrummet”. Enligt instruktionen ska väggarna delas upp och färgmarkeras på ett bestämt sätt. Sedan ska area på både huset och rummen räknas ut. De som hinner ska även sätta in ett fönster på en åttondel av valfri vägg i bråkrummet. Alla uträkningar ska dokumenteras på papper, men byggandet sker i Minecraft.

Lektionen är väl förberedd. I tre månader har projektledaren Felix Gyllenstig Serrao fört pedagogiska diskussioner med matte- och NO-lärarna Cecilia Larsson och Åsa-Lena Wentzel kring hur datorspelet kan bli ett effektivt verktyg i deras undervisning. Båda behövde öka motivationen och lusten i sina femmor.

– Först var vi fokuserade på målen och att eleverna skulle se spår av matteboken i Minecraft. Men vi märkte att det är svårt att prata om matematik utifrån läroboken. Det finns hinder, som gör att eleverna inte känner sig duktiga, säger Felix Gyllenstig Serrao.

I stället försökte de hitta ett innehåll som många elever hade problem med. De enades om bråk, som också låg lägligt i terminsplaneringen.

– Vi har pratat mycket om hur vi kan utmana just våra elever, säger Åsa-Lena Wentzel. Personligen är jag lite extra förtjust i problemlösning.

De matematiska förmågorna var utgångspunkten för många av diskussionerna som trion förde.

– Jag visste sedan tidigare att förmågorna ligger i själva verktyget, säger Felix Gyllenstig Serrao. Om du gör en uppgift i Minecraft så blir det automatiskt problemlösning, eftersom du ställs inför en tom värld som du ska fylla. Om eleverna jobbar i par måste de kommunicera. Då använder de begrepp och utvecklar strategier. När de upprepar ett moment tränar de procedurförmågan.

Han är förstelärare med IKT-inriktning på Frölundaskolan, som tillhör samma stadsdel som Lindåsskolan. Idén att prova spelet i undervisningen fick han via Minecraftedu, som finländska och amerikanska pedagoger skapat speciellt för skolan. Han testade det i den särskilda undervisningsgrupp som han tidigare hade ansvar för. Eleverna där hade hamnat i problem av olika anledningar. En del har diagnoser, andra vägrade att komma till skolan.

– Många av dem spelar mycket hemma. Jag ville sätta deras datorspelande i en kunskaps­kontext. Försöka använda den positiva energin och implementera skolans mål och förmågor, säger Felix Gyllenstig Serrao.

Det gav så bra resultat att han tyckte att elever i ”vanliga” skolan skulle få prova arbetssättet.

– Jag upplever att vi inte är så duktiga på att använda digital teknik på nya och kreativa sätt i skolan. Men om lärare lär sig att hantera Minecraft kanske de blir öppna för andra digitala verktyg.

Eftersom många av eleverna är bekanta med spelet sedan tidigare känner de sig trygga i den miljön, menar Felix Gyllenstig Serrao. Det skapar nya förutsättningar för skolarbetet.

– Jag tycker att eleverna pratar mer obehindrat om matematik genom Minecraft än genom läroboken. Det märks att de är på hemmaplan, att det här är deras sociokulturella kontext. Då blir det också lättare att vara kreativ. Vissa tänker ut helt egna strategier för att lösa ett matematiskt problem. När de sedan jämför med klasskompisarna eller läraren så får de en aha-upplevelse. Man kan tänka på olika sätt, ändå blir det rätt! Det får dem att se ämnet på ett nytt sätt. De har inte tänkt på att Minecraft är matte, men nu blir det uppenbart.

Han tror att lärare kan vara misstänksamma eller kritiska till att använda spel i undervisningen, eftersom det associeras med hemmet och fritiden.

– Men jag ser inget negativt i att det är lustfyllt. Om man förstår vad det roliga i spelet är, så kan man skapa pedagogiska och matematiska ramar. Genom Minecraft kan jag visa att matematik finns i olika sammanhang.

I Cecilia Larssons klassrum fortsätter husbyggandet. Men Hannes Persson Shöneberger och Maja Fogelhamre har upptäckt ett nytt problem. Snedtaket och den rektangulära formen i bråkrummet gör att väggarna har olika stor yta. När de räknar de kvadratiska blocken är det 19 stycken på kortsidorna, 34 på ena långsidan och 18 på den motsatta. Då räcker det ju inte med att färga en vägg för att lösa uppgiften. En av fyra väggar är inte nödvändigtvis en fjärdedel.

– Vi får riva taket, säger Hannes och börjar hacka sönder det.

Klasskompisarna bredvid smyger över för att titta. Deras dator har hängt sig för tredje gången. Nu startas den om.

I främsta bänkraden jämför två elevpar sina lösningar. Andra diskuterar inredning och design.

– Ska vi ha vanligt trä- eller blått ullgolv? Vi tar det blåa, va?

Om de fastnar i den typen av val får läraren påminna dem om vad uppgiften är.

När klockan ringer ska alla spara sina arbeten och lämna in datorerna. En del har svårt att stänga ner spelet och försöker dra ut på tiden. Maja Fogelhamre frågar om hon kan fortsätta hemma, och får veta att hennes föräldrar fått en kod som gör det möjligt.

När eleverna försvinner ut på rast samlas de tre lärarna för handledning och utvärdering. Eftersom det är ont om lokaler får de sitta i slöjdsalen. Cecilia Larsson andas ut. Hon klarade sitt första Minecraft-pass utan större komplikationer.

– Det tog lite för lång tid att komma igång, tekniken strulade. Men eleverna visade ovanligt stort engagemang, speciellt de som i vanliga fall snabbt ger upp när de stöter på motstånd i matteboken. Jag blev riktigt rörd, säger hon.

Felix Gyllenstig Serrao lyssnar och analyserar. Han har varit med på lektionen och iakttagit arbetet.

– Jag tycker att övningen skapade lust och motivation, säger han. Alla fokuserade på uppgiften.

Cecilia Larsson berättar om samtal hon snappat upp. Begrepp som kvadratmeter, omkrets och area har använts. Men hon är bekymrad över hanteringen av bråktalen.

– Bråkdelarna måste vara identiska för att det ska bli korrekt. När de bygger snedtak stämmer det inte.

En kort diskussion leder fram till slutsatsen att man som lärare inte måste visa vad som är rätt hela tiden. På nästa lektion ska eleverna jämföra husen och redogöra för sina lösningar. Först då är det dags att påpeka den här typen av ”fel”, säger Felix Gyllenstig Serrao.

– Vi måste ha is i magen. Pedagogik handlar om att manipulera. Vi behöver inte vara så tydliga med matten första gången. Vi vill ju att de ska lära sig de här sambanden, då är det bara bra att gå tillbaka i efterhand och analysera hur de löst problemen. I Minecraft är det lätt att riva och bygga om. Det gör det roligt att göra fel! Vi kommer att få dem att känna att de har gjort något väldigt bra, trots att de ”bara” har suttit och spelat.