Cajo Håkansson, lärare i SO och svenska 7–9, Dalaskolan Södra, Bromölla:
– Jag brukar ge eleverna en turistkarta, där jag har delat in närområdet i fyra sektioner. Varje grupp får varsitt kryss, som är en plats de ska ta sig till. De antecknar koordinaterna och tar en bild på platsen. Sedan väljer de ut fyra andra platser i sektionen, antecknar koordinaterna och tar en bild.
– I klassrummet trycker vi ut och laminerar bilderna. Jag sätter upp en karta på väggen och eleverna fäster bilderna runt omkring. De märker ut platserna med knappnålar på kartan och drar en röd tråd till respektive foto. Det brukar vara populärt. Eleverna lär sig bland annat använda kartor och andra verktyg, geografiska metoder och tekniker.
Åsa Colliander Celik, SO-lärare 7–9 på Mälarhöjdens skola, Stockholm:
– En fältstudie som jag verkligen kan rekommendera är under temat Lag och rätt. Då får eleverna i grupp välja ett område som de vill undersöka och sedan åker de dit, oftast efter skolan eller under en lektion om de hinner. På platsen ska de undersöka hur tryggheten ser ut och på vilket sätt platsen kan göras tryggare, till exempel genom bättre belysning eller annat. Den funkar jättebra för år sju.
Henrik Isacsson, SO-lärare 7–9, Mörbyskolan, Danderyd:
– En enkel form av fältstudie som jag brukar göra är en uppgift som jag kallar Här är ditt kylskåp. Den har vi kört i nian under temat Klimat. Eleverna får i läxa att anteckna ett tiotal varor från sitt kylskåp hemma och vilket land de är producerade i. På nästa lektion har vi markerat vilka varor de haft hemma och varifrån de kommer på en tom karta på whiteboarden. Eleverna har varit med och prickat på kartan, vilket gör att man lyfter in området kartkunskap på ett naturligt sätt. När vi fyllt tavlan har eleverna fått resonera om vilka varor som finns på tavlan och om det finns svenska alternativ till varorna från andra länder. Så har vi vidgat diskussionen utifrån det.