Island har genomfört stora skolreformer de senaste tio åren. Men det räcker inte – nu har utbildningsministern börjat skruva på maskineriet igen.
Arbetet med Islands senaste skolreform började 2005. En ambition var att anpassa undervisningen mer till elevernas förmågor och behov. Men också att fokusera på kunskapsresultaten och elevernas kompetenser.
Sigurjón Mýrdal som är utbildningschef på Utbildningsministeriet på Island uttrycker det som att systemet med förskola, grundskola och gymnasium behövde synkroniseras.
– Delar av den isländska skolan strävade åt olika håll. Vi behövde modernisera hela systemet, säger han i en telefonintervju där även hans kollega Björg Pétursdóttir medverkar.
2008 var regeringen klar att klubba igenom den nya skollagen. Läroplaner för förskolan, grundskolan och gymnasiet lanserades mellan 2011 och 2013.
Men när grundskolan i Sverige gick mot en läroplan och kursplaner med ett tydligt centralt innehåll, kopplat till de nationella proven, gick Island en annan väg. Hur undervisningen ska bedrivas bestäms till stora delar ute på de enskilda grundskolorna. Läroplanen består av åtta ämnesområden och fokus ligger på de mål och kompetenser som eleverna ska ha nått i fjärde, sjunde och tionde läsåret.
– Precis som i Sverige har vi kriterier för de olika betygen. Faktum är att vi använde de nya svenska betygskriterierna som modell. Men vi är ganska flexibla kring hur eleverna ska nå dit, säger säger Björg Pétursdóttir.
Varje ämnesområde har sina egna kompetenser och kunskapsmål. Övergripande kompetenser och mål i matematik handlar om kommunikation, begreppsförståelse och metodanpassning. Mer specifika mål rör taluppfattning och tals användning, algebra, geometri och statistik.
I naturvetenskap, som är ett ämnesområde på Island, handlar de övergripande målen till exempel om vilken roll naturvetenskap och teknik har haft för samhället och om hållbar utveckling. Medan livet på jorden och Islands natur hör till de mer specifika målen.
Ännu är det för tidigt att se något resultat av reformerna, menar Sigurjón Mýrdal. Men när han träffar lärare får han ofta positiv respons.
– Min känsla är att de känner mer frihet att bestämma både innehållet i undervisningen och vilka metoder de ska använda, säger han.
Som exempel nämner Sigurjón Mýrdal matematik där lärarna börjat laborera mer och utvecklat metoder för att arbeta praktiskt och konkret för att främja den abstrakta förståelsen.
Men Islands resultat i Pisa sjunker. Enligt Sigurjón Mýrdal beror det dock inte på den nya läroplanen, eftersom de provskrivande 15-åringarna ännu inte hade hunnit ta del av den. Trots det vill utbildningsministern sedan två år, Illugi Gunnarsson från liberalkonservativa Självständighetspartiet, göra en del förändringar. Han menar att lärarna inte hinner ägna tillräckligt mycket tid åt ämnesinnehåll och elevernas kunskapsutveckling, eftersom de samtidigt måste arbeta med exempelvis läskunnighet, demokrati, kreativitet och annat som ska genomsyra all undervisning.
– I höstas reste en grupp från utbildningsministeriet runt i landet och kom överens med alla kommuner att de nu ska lägga energin på läsning. Senare kommer fokus att hamna på matematik, berättar Björg Pétursdóttir.
Nio läskonsulterska stötta de 170 grundskolorna och deras 4 800 lärare i det arbetet.
Island har också inrättat en motsvarighet till det svenska Skolverket. Det håller precis på att planera sitt arbete och sina insatser men troligen kommer de isländska grundskoleeleverna till att börja med att skannas
i just läsning och matematik.
– Vår styrka är att vi är ett litet land med stor transparens. Det kan förhoppningsvis leda till att vi kan vända utvecklingen till det bättre, säger Sigurjón Mýrdal.
Text: Ulrika Sundström