Alla elever kan inte älska ditt ämne, men alla kan bli mer engagerade. Släpp kontrollen, lyssna på eleverna och ta hjälp av Zlatan, råder forskare.
Genom åren har olika undersökningar visat på bristande motivation hos svenska skolelever. Även om estetlärare kan stoltsera med att de flesta eleverna gillar deras ämnen är det tydligt att engagemanget mattas av ju äldre de blir. Det framkommer i den senaste utvärderingen av grundskolans bild, musik och slöjd. När eleverna kommer upp i nian tycker allt färre att de har nytta av det de lär sig i ämnena. I musiken var det upp till 40 procent som inte kände sig särskilt engagerade och få tror att de kommer ha användning av estetiska kunskaper i framtida studier och jobb.
– Med tanke på hur många elever lärare faktiskt möter så är det sannolikt att de emellanåt kommer att få en eller flera elever som kan vara omotiverade och till och med stökiga.
Det säger Marcus Samuelsson, trä- och metallslöjdlärare som numera är lärarutbildare och forskare på Linköpings universitet. Under sina år som lärare har han själv stött på dem – eleverna som vandrar omkring med annat än arbetsuppgiften i huvudet. Ibland lite nonchalant med en såg eller ett stämjärn i handen. När han läste en diskussionstråd på ett nätforum, där en textilslöjdlärare sökte tips på hur hon skulle handskas med två omotiverade elever, förstod han att detta kunde vara ett problem. Han började studera slöjdlärares syn på oengagerade elever och hur de hanterade dessa. Snart målades det upp en bild av hur motivationen, eller bristen på den, tar sig olika uttryck. Vissa elever kan inte hålla sig borta från mobilen, en del glider in och ut ur salen, andra blir aggressiva. Det finns också de som har svårt att koncentrera sig på det egna arbetet och hellre går runt och hjälper kompisarna.
– Det upplevde lärarna som besvärligt. Jag tolkar det som att eleverna på det här viset brutit mot den grundläggande tanken med slöjden, att man utifrån sin egen idé ska göra ett eget arbete som ska värderas. Då kom eleverna att uppfattas som utmanande eller provocerande, säger Marcus Samuelsson.
Oavsett om det handlar om elever som har svårt att koncentrera sig eller sådana som är stökiga anser lärarna att bristande engagemang är ett återkommande problem som tar fokus från undervisningen.
– De pratar om att det tar energi från dem själva och de andra eleverna, säger Marcus Samuelsson.
Lyckligtvis går det att öka engagemanget oavsett om det handlar om slöjd, bild, dans, teater … Det menar Tomas Jungert som forskar i psykologi vid Lunds universitet. Enligt honom är nyckeln att försöka bygga upp en inre motivation hos eleverna. Det vill säga att få dem att engagera sig i uppgifter för att de själva tycker att det är givande. Forskning har visat att yttre faktorer som höga betyg eller varningar för att bli underkänd snarare kan ge motsatt effekt.
– Alla kanske inte kan få ren inre motivation, att de tycker att det är jättekul och spännande. Men eleverna kanske kan närma sig den känslan om de får rätt bemötande och stöd eftersom det brukar leda till inre motivation, säger Tomas Jungert som lutar sig mot den amerikanska motivationsforskningens Self-determination theory.
Han menar att lärare bör jobba med att skapa ett bra klimat i salen, så att eleverna får en känsla av gemenskap. Människors önskan att tillhöra ett socialt sammanhang är så stor att den får oss att utföra saker som vi från början inte varit lockade av att göra.
– Om man går tillbaka till evolutionspsykologin var det från början viktigt att samarbeta för att överleva. Det tror jag nästan har byggts in i våra gener. När vi gör någonting tillsammans anstränger vi oss, säger Tomas Jungert.
Därför anser han att eventuella konkurrensmoment ska bort från undervisningen. En tävlingskultur där eleverna tycker att det är viktigast att vara bäst gynnar ingen. Det hämmar i stället eftersom de blir rädda att göra bort sig.
– Om eleverna jobbar själva mycket kan man ge dem gemensamma projekt där de tillsammans försöker skapa någonting i grupper. Då kanske de tycker att det blir roligare och stimuleras av andra, att det smittar av sig, säger Tomas Jungert.
Han förklarar att det också är viktigt att eleverna får känna sig självständiga. Om de upplever att de har kontroll över situationen ökar viljan att engagera sig.
– Man kan ha olika former av uppgifter och moment och försöka få alla att känna att de någon gång får igenom sitt eget val. Sen kanske man kan dela upp det ibland och säga »i dag gör vi så här för att majoriteten vill det«.
Som lärare bör man även förklara varför det är viktigt att göra vissa arbetsuppgifter. Förstår eleverna nyttan genomför de lättare uppgifterna på eget bevåg.
– Om man har elever med låg grad av motivation kan man inte säga »okej, du behöver inte göra detta«. Man måste argumentera för att det är viktigt, säger Tomas Jungert.
De allra mest omotiverade kan vara bra att ta åt sidan i början av terminen.
– Läraren kanske behöver ha ett djupare samtal med dem på ett plan där eleverna får ge uttryck för sina känslor för ämnet och varför man inte gillar det. Då kan man få i gång en dialog och förklara varför man tror att eleven kan finna glädjen i det.
Sist men inte minst lyfter Tomas Jungert fram en sak som inte ska förringas – uppmuntran. Bra beröm ger tydlig effekt.
– Om man tror på sin förmåga att klara en uppgift ökar motivationen och sannolikheten för att man lyckas med uppgiften.
Det är viktigt att eleverna får rätt sorts feedback så att berömmet inte ger motsatt effekt. Tomas Jungert nämner en färsk studie av Alva Appelgren vid Karolinska institutet som tittat på vad mellanstadieelever motiveras av och vilken feedback som är effektivast.
Hon kunde se att beröm som »du är duktig«, sådant som bedömer elevernas karaktär, har negativ effekt på motivationen eftersom eleverna kan tro att de alltid är duktiga och sluta anstränga sig. Om man i stället säger »bra jobbat, du har verkligen kämpat och till slut kommit hit« inser de att resultatet handlar om insatsen.
– Jag tror det är jätteviktigt att elever förstår att skolarbetet är ansträngande. För att bli experter krävs 10 000 timmars träning. Om man tittar på Zlatan eller någon annan som blivit så duktig vet vi ju att det är för att de tränade mest, säger Tomas Jungert och tillägger:
– Sen kanske man inte har så mycket tid i de estetiska ämnena, men det gäller att betona att man utvecklas över tid om man anstränger sig.
Sebastian G Danielsson